Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: inga noter för medverkande (2026-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Filmen utspelar sig i en judisk småstad i Östeuropa och handlar om två unga människor som älskar varandra men skiljs åt av familjens planer och gamla löften. När den unge Chanan dör återvänder han som en dybbuk, en död människas själ som tar en levande människa i besittning, och besätter sin älskade Leah inför hennes bröllop.
Handling
Två nära vänner, Nisan och Sender, bor i en judisk småstad i det judiska bosättningsområdet inom det Ryska imperiet. De lovar varandra att deras ofödda barn ska gifta sig med varandra. En mystisk främling varnar dem för att binda framtida generationer genom ett sådant löfte.
Sender får en dotter, Leah, men hans hustru dör i barnsäng. Nisan omkommer i en storm när hans hustru föder sonen Chanan. Åren går och Sender blir en rik men snål man. Chanan kommer till staden som en fattig student vid en jeshiva, en judisk religiös läroanstalt. Utan att känna till fädernas gamla löfte tar Sender emot honom i sitt hem.
Leah och Chanan förälskar sig i varandra. Sender vill emellertid inte låta sin dotter gifta sig med en fattig student och planerar i stället att gifta bort henne med sonen till en förmögen man. Chanan försöker genom studier av kabbala och förbjudna magiska handlingar vinna den ställning som krävs för att få Leah. När han får veta att hennes bröllop har arrangerats åkallar han Satan. Han faller död ner men återvänder som en dybbuk och tar Leah i besittning.
Bröllopet skjuts upp och Sender söker hjälp hos rabbi Ezeriel, en vördad religiös auktoritet i Miropol. Rabbin lyckas driva ut anden ur Leah. Hon väljer dock att förena sig med Chanan och dör. Den mystiske främlingen släcker ett ljus och uttalar den judiska frasen baruch dayan emet (”Välsignad vare den sanne domaren”), som används vid dödsfall.
Filmen regisserades av Michał Waszyński och producerades av Warszawskie Biuro Kinematograficzne Feniks. Manuset skrevs av Alter Kacyzne och Andrzej Marek med utgångspunkt i S. Anskys pjäs. Musiken komponerades av Henryk Kon, och Albert Wywerka ansvarade för fotograferingen. Koreografin gjordes av Judith Berg, som även medverkar i filmen som dansare.
Inspelningen ägde rum i Kazimierz Dolny och i Feniks filmstudio i Warszawa. Filmen hade premiär i Polen i september 1937. Den spelades in i svartvitt och är ett exempel på den jiddischspråkiga filmproduktion som växte fram i Polen under mellankrigstiden.
Filmen tillför en inledande episod som visar vänskapen mellan Sender och Nisan när de är unga män. Denna episod föregår handlingen i Anskys pjäs och etablerar det löfte som får avgörande betydelse för deras barn. Filmen innehåller även en uppmärksammad bröllopssekvens där Leah dansar med en gestalt som föreställer Döden. Scenen utformades med koreografi av Judith Berg och har blivit en av filmens mest kända delar.
Filmens förlaga
Filmen bygger på Der Dibuk, oder Tsvishn Tsvey Veltn (”Dybbuken, eller mellan två världar”), en pjäs av den judiske författaren och folklivsforskaren S. Ansky. Pjäsen skrevs under 1910-talet och fick sin första uppsättning 1920. Ansky hade under flera år rest i judiska samhällen i Ukraina och andra delar av det ryska imperiet och dokumenterat folkliga föreställningar och berättelser, bland annat sådana som rörde chassidisk judendom.
En dybbuk är enligt judisk folktro en avliden människas själ som inte har funnit ro och som tar en levande människa i besittning. I pjäsen och filmen binds föreställningen om dybbuken samman med kärlek, död, religiösa föreställningar och konflikten mellan individens vilja och familjens beslut.
Mottagande och betydelse
Den polska filmarkivsinstitutionen Filmoteka Narodowa beskriver filmen som ett av de främsta verken i den polska filmhistorien före andra världskriget. Filmen har även uppmärksammats för sin visuella utformning, sina religiösa och folkloristiska motiv samt skildringen av det folklivet bland de östeuropeiska judarna.
Källor
12läs online, Internet Movie Database , läst: 14 april 2016.[källa från Wikidata]
