| Dicrocerus elegans Stratigrafisk utbredning: Mellersta Miocen, cirka 15 - 10 milj. år sedan. | |
| Illustration av betande Dicrocerus. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Familj | Hjortdjur Cervidae |
| Släkte | Dicrocerus Lartet, 1837 |
| Art | Dicrocerus elegans Lartet, 1837 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Dicrocerus elegans är ett utdött hjortdjur som har påträffats i Sansan i nuvarande Frankrike.

Dicrocerus var troligtvis ganska lik dagens hjortdjur. Den tros ha varit lika stor som dagens rådjur, cirka 70 centimeter i mankhöjd. Det är möjligt att den som sina moderna släktingar hade starka ben och kunde förflytta sig i eleganta skutt. Dicrocerus är tillsammans med Heteroprox ett av de äldsta hjortdjuren som man påträffat horn av. Dess horn hade rosenkrans från vilka hornen växte ut i varsin klyka. Rosenstockarna var mycket långa, mer lika dem hos släktingen Cranioceras än moderna hjortdjurs. Hornen byttes årligen precis som hos dagens hjortar.