| Coca-Cola | |
 | |
| Dryck | Läskedryck |
|---|---|
| Färg | Brun |
| Smak | Cola |
| Varianter | Coca-Cola Coca-Cola Light |
| Övrig information | |
| Ursprung |  USA |
| År | 1886 |
| Tillverkare | The Coca-Cola Company |
| Webbplats | www |
Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA. Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.
Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. Pemberton publicerade den första annonsen för drycken senare i samma månad i Atlanta Journal. Den nya drycken marknadsfördes och såldes som en patentmedicin och Pemberton hävdade att den kunde bota många sjukdomar, bland annat morfinberoende, matsmältningsbesvär, nervsjukdomar, huvudvärk och impotens.
Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler. Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna. En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916. Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson från Surte Glasbruk sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet. Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige. Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget. Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein. Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.
Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.
Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod. 1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på. Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades. Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt. Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.
Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun. Anläggningen i Jordbro är Coca-Cola Europacific Partners Sveriges huvudsäte. År 2025 produceras 90 procent av all Coca-Cola i Sverige i anläggningen i Jordbro. Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.
Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till. Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA. Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
Under Coca-Colas tidiga historia har dryckens innehåll varit föremål för omfattande spekulationer, särskilt gällande användningen av koka-blad (Erythroxylum coca). Eftersom coca-blad naturligt innehåller alkaloider har detta lett till påståenden om att tidiga versioner av Coca-Cola innehöll kokain. Frågan har behandlats i flera historiska genomgångar och populärvetenskapliga analyser.
Historiska källor anger att Coca-Cola ursprungligen använde extrakt från koka-blad, men att kokainhalten reducerades kraftigt i början av 1900-talet i takt med förändrad lagstiftning och ökad medicinsk kunskap om ämnets effekter. Enligt flera sekundärkällor var processen för att avlägsna coca-bladets psykoaktiva alkaloider ur smaksättningsextraktet fullt genomförd omkring år 1929.
Vissa senare analyser har framhållit att diskussionen om ”kokain” delvis kan bygga på en förenkling, och att det i stället kan ha rört sig om spår av andra coca-alkaloider, såsom ekgonin, vilka är kemiskt besläktade med kokain men saknar dess psykoaktiva egenskaper. Dessa uppgifter förekommer dock inte entydigt i källmaterialet och presenteras främst som alternativa tolkningar i efterhand.
The Coca-Cola Company har konsekvent förnekat att drycken någonsin innehållit kokain. Ted Ryan, ansvarig för företagets arkiv och historiska kommunikation, har upprepade gånger hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain, och att användningen av coca-blad alltid skett i enlighet med gällande lagstiftning.
En bild ur ett reportage i The Atlanta Journal-Constitution (18 februari 1979) visar en handskriven receptnotering märkt “Coco-Cola recipe …” i en recept-/anteckningsbok, och bilden har senare spridits brett på internet. This American Life uppgav 2011 att anteckningsboken tillhört en vän till uppfinnaren John Stith Pemberton och att materialet förts vidare mellan personer över tid; programmet underströk samtidigt att det rörde sig om en möjlig tidig formel eller en variant, inte nödvändigtvis dagens recept.
Coca-Cola innehåller i dag inte kokain. Företaget uppger att samtliga kommersiella produkter är fria från narkotikaklassade ämnen. För Coca-Cola som produceras för den amerikanska marknaden används dock ett avkokainiserat extrakt från koka-blad som en del av smaksättningen. Extraktet innehåller inga psykoaktiva ämnen och är lagligt enligt amerikansk lag.
Import och bearbetning av koka-blad i USA sker inom ramen för ett federalt reglerat undantag under tillsyn av Drug Enforcement Administration (DEA). Det amerikanska företaget Stepan Company är den enda licensierade aktören som får importera koka-blad och framställa både medicinskt kokain och ett narkotikafritt coca-extrakt som levereras till Coca-Cola.
The Coca-Cola Company har i flera globala kartläggningar av plastavfall pekats ut som en av världens största källor till brandad plastskräp. I återkommande så kallade brand audits, där frivilliga samlar in och identifierar plastavfall, har Coca-Cola under flera år rankats som den största eller en av de största producenterna av identifierbart plastavfall globalt.
Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck. Coca-Cola är dock en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma och karies. Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug. Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe. Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
The Coca-Cola Company har varit föremål för internationell kritik efter anklagelser om att fackligt aktiva vid vissa oberoende Coca-Cola-buteljerare i Colombia utsatts för hot, våld och i vissa fall mord.
The Coca-Cola Company har sedan mitten av 1900-talet återkommande använts som symbol i kritisk samtidskonst. Inom konstnärliga sammanhang har varumärket ofta associerats med konsumtionskultur, globalisering, ideologi, imperialism och kommersialisering.
I verket Insertions into Ideological Circuits: Coca-Cola Project (1970) använde Meireles tomma Coca-Cola-flaskor som bärare av politiska budskap, vilka därefter återfördes i kommersiell cirkulation. Projektet tolkas som en kritik av företagsmakt och informationskontroll inom kapitalistiska distributionssystem.
I Han Dynasty Urn with Coca-Cola Logo (1995) målade Ai Weiwei Coca-Colas logotyp på en antik urna. Verket har tolkats som en kommentar till global varumärkeskultur, kulturell förstörelse och relationen mellan tradition och kommersialisering.
Wang Guangyis serie Great Criticism: Coca-Cola (1990-tal) kombinerar kinesisk socialistisk propagandaestetik med västerländska varumärken. Serien betraktas som en kritik av ideologisk makt och konsumtionskultur i ett globaliserat samhälle.
I Cola Project (2010–2012) kokade konstnären stora mängder Coca-Cola till en tjärliknande rest. Projektet har tolkats som en materiell och symbolisk kritik av konsumtion, begär och global varuproduktion.
Kosolapov har i flera verk kombinerat Coca-Colas varumärke med sovjetiska symboler, såsom Lenin, för att kritisera både politisk propaganda och kommersiell varumärkesideologi.
I verket Napalm (2004) placerar Banksy ett krigsskadat barn bredvid symboler för amerikansk konsumtionskultur, däribland Coca-Cola. Bilden har tolkats som en kritik av kommersialisering och västerländsk cynism inför krig och lidande.
Andy Warhol använde Coca-Cola som ett återkommande motiv i sitt konstnärskap och gjorde drycken till en symbol för amerikansk masskultur och konsumtion. I flera verk från 1960-talet, bland annat målningar av Coca-Cola-flaskor, utforskade Warhol idéer om standardisering, varumärken och konsumtionens demokratiska natur. Han framhöll ofta att Coca-Cola var en produkt som konsumerades av alla samhällsklasser, från presidenter till vanliga medborgare, vilket gjorde varumärket centralt i hans popkonstnärliga uttryck.
En stor del av Coca-Colas framgångar beror på marknadsföringen. Under åren har man haft en mängd olika kampanjteman:
Wikimedia Commons har media som rör Coca-Cola.