En domarring är en forntida gravanläggning. Domarringar kom i bruk under slutet av bronsåldern, och var vanligast under folkvandringstiden. Domarringen är en typ av stenkrets där resta stenar eller klumpstenar är glest placerade så att en cirkelform bildas (jämför skeppssättning). Stenarna är ofta udda till antalet, sju eller nio stenar är det vanligaste.[källa behövs]
Namnet kan härledas till en uppfattning under medeltiden om att domarringar var en sorts forntida tingsplatser där man för länge sedan hade fattat rättsliga beslut. På varje sten skulle då en domare eller nämndeman ha suttit. I och med det udda antalet stenar kunde en dom aldrig bli oavgjord. Från järnåldern när stenkretsarna restes finns dock inga tecken som tyder på en sådan funktion. I stället visar sig domarringar vid utgrävning oftast vara ganska fyndfattiga brandgravar.
De flesta av Sveriges domarringar hittar man i Jönköpings län och före detta Skaraborgs län, men de förekommer också i övriga Götaland och i Mälardalen.
Domarringar förekommer också utanför Sverige, bland annat i Polen runt Wisłas utlopp i Östersjön, och i Finland.