Dragracing

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2025-08)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
En bil i starten av en drag racing-bana
Dragster med kaross baserad på en 1927 års T-Ford.
Dragracebana
Den snabbaste klassen utgörs av Top Fuel Dragsters. Här Susanne Callin och Stig Neergaard på Mantorp Park 2023.
Klasserna Pro Mod, Top Doorslammers och Pro Xtreme utgörs av bilar som liknar gatbilar men har motorer på mellan 3 000 och 5 000 hästkrafter. Chevrolet Corvette 1953 Pro Extreme på Mantorp Park 2023
Inom dragracing tävlar man även i nostalgiklasser, bilar som är byggda på samma sätt som på 1950-60-talen. Här en A/G Gasser, Fiat Topolino på Mantorp Park 2023.
Banan städas regelbundet och måste vara fri från hala bandelar.

Dragracing är en motorsport där det gäller att från stående start köra 1/4 engelsk mil (402,336 m) eller 1/8 engelsk mil (201,168 m) så fort som möjligt. Sporten härstammar från USA. Man kan bedriva dragracing för många olika fordon, så som bilar, motorcyklar, snöskoters, båtar osv. Det gemensamma är att man försöker komma först i mål, oavsett fordonstyp.

Första tävlingen i Sverige ägde rum 1968 på Scandinavian Raceway utanför Anderstorp där man använde långa rakan

Om sporten

Dragracing är en sport som äger rum på en rak bana med två fordon åt gången. Dragracing går ut på att passera mållinjen först. En av de viktigaste sakerna inom dragracingen är reaktionstiden. Detta är den tid från när bilen är stillastående tills den börjar rulla. Det är viktigt att ha en så bra reaktionstid som möjligt för att skaffa sig ett övertag gentemot sin motståndare.

En dragracingtävling delas in i två moment kval och eliminering (utslagning). I kvalet gäller det att på bästa möjliga sätt att skaffa sig en så framskjuten position som det går. Det finns olika villkor för hur man blir inkvalad i de olika klasserna (se nedan). Efter kvalet så blir man indelad i en så kallad stege på ett sätt som liknar en tennisturnering. Vanligtvis sker en dragracingtävling på 1/4 engelsk mil (402,33 m), men det finns även banor som har halva sträckan 1/8 engelsk mil (201,16 m). De flesta klasserna kör 1/4 engelsk mil men det finns även de klasser som kör 1/8 engelsk mil.

De snabbaste klasserna körde tidigare 1/4 engelsk mil, men då sluthastigheten började bli för hög beslöt man sig för att minska tävlingssträckan till 1000fot (304,8m).

Man mäter tiden på olika ställen under sträckan som körs, för att få en uppfattning hur fort fordonet tar sig ner på banan.

Följande mätpunkter är de vanligaste: Reaktionstid, 60-feet, 100-meter + hastighet vid 100-meter, 201-meter + hastighet vid 201 meter och 402-meter + hastighet vid 402 meter.

Dragracing i Sverige bedrivs idag inom flera organisationer och arrangörsformer. Fram till 2012 var det endast Svenska Bilsportförbundet (SBF) och Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO) som hade egna licenssystem och sanktionerade tävlingar. Efter Marknadsdomstolens beslut 2012:16 (dnr A 5/11, 20 december 2012) upphörde förbundens ensamrätt till tävlingsverksamhet inom motorsport.

Sedan dess har även fristående aktörer etablerat sig, bland annat Nitroz AB, som i samarbete med klubbar och arrangörer hjälper till med tävlingsadministration, licenser, tidtagning och säkerhetsregler.

Ett svensktillverkat tidtagningssystem, TimeTree, används idag på majoriteten av dragracingbanor i Norden och är integrerat med anmälnings- och resultatportalen dragracing.eu, där arrangörer publicerar tävlingar, förare anmäler sig och resultat visas i realtid.

Permanenta dragracingbanor i Sverige inkluderar Pite Dragway, Tierp Arena (Tierp), Mantorp Park (Östergötland), Malmö Raceway (Malmö), Helsinge Raceway (Söderhamn) och Sundsvall Raceway (Sundsvall). Malmö Raceway drivs av den ideella föreningen SRIF – Skåne Racers Ideella Förening, och banan är 201 meter (⅛ engelsk mil) lång med verksamhet under sommarhalvåret. Även i Lindesberg finns en bana anpassad för dragracing, försedd med betongmurar längs sidorna.

Historiskt har många tävlingar körts på tillfälliga flygfält, till exempel i Barkarby, Borlänge, Bulltofta, Eskilstuna, Fällfors, Hagfors, Mora, Nyköping, Orsa, Piteå, Tullinge, Uppsala, Vårgårda och Västerås.

Dragracing omfattar ett stort antal klasser för både bilar och motorcyklar, från juniornivå till professionella klasser som Top Fuel Dragster. Man får börja tävla det år man fyller åtta år i Junior Dragster eller tio år i Junior Dragbike.

Tävlingsklasser

Bilklasser

Motorcykelklasser

Super Twin Top Gas är en motorcykelklass inom dragracing avsedd för tvåcylindriga motorcyklar som använder bensin som bränsle.

Snöskoterklasser

ET-Racing (Sverige)

Som ett komplement till klassracingen initierades ET-racingen i Sverige på sent 80-tal där säkerhet kom att bli nyckelordet. Ju snabbare man framför ett fordon desto högre säkerhet. Ett av problemen i dragracingens barndom i Sverige var just klassindelning. De som hade bilar från den amerikanska muskelepokens höjdpunkt hade svårt att klassa in i befintligt reglemente. När så Svenska Bilsportförbundet öppnade dörren för racing utan klassindelning, dvs. fordonet klassificerades inte efter hur det var byggt, utan om rätt säkerhet fanns. Nu kunde de snabbaste gatbilarna tävla under säkra former och den säkerhetsindelning som gjordes, och till stor del lever kvar idag, är följande med början från de långsammaste.

Besiktningsklasser enligt säkerhetsindelning

Med början 2013 kommer tidsintervallen 9,99 - 7,50 få ett avbrott vid 8,50 sekunder.

De ET-klasser som körs i Sverige idag kan sammanfattas i ovanstående tidsintervaller. Några av ET-klasserna har körts under många år och fått ett etablerat klassnamn

Referenser

  1. ↑ Marknadsdomstolen 2012:16 – Konkurrensbegränsande bestämmelser i SBF:s regelverk
  2. ↑ Konkurrensverket – ärende Svenska Bilsportförbundet
  3. ↑ TimeTree – Officiell webbplats
  4. ↑ ”EDRS Guidelines – European Drag Racing Series”. Arkiverad från originalet den 3 december 2025. https://web.archive.org/web/20251203210924/https://ndrg.no/wp-content/uploads/2017/03/EDRS-Guidelines-20170131.pdf. Läst 11 november 2025.
  5. ↑ https://web.archive.org/web/20121017130516/http://web.sbf.se/regler/up/1/DR_ET-2012.pdf

Externa länkar