Drivgas är en beteckning för "den gas som driver ut innehållet ur en sprejförpackning eller dylikt". Definitionen är från Bonniers svenska ordbok, 1996. Svensk ordbok skriver: "gas som utgör drivmedel, till exempel i sprayflaska", där "drivmedel" används med en annan betydelse än den vanliga "energikälla för motorer".
Begreppet har två avgränsningar: dels mot större gasbehållare än kommersiella sprejförpackningar, dels mot det fall då då gasen själv utgör förpackningens nyttoinnehåll. Man kan släppa endera begränsningen med bibehållen förståelighet men inte båda samtidigt. I så fall skulle envar behållare med komprimerad gas kunna sägas innehålla drivgas.
Ämnen som används som drivgaser är i gasfas vid användningstemperaturen men som övergår i vätskefas vid måttlig ökning av trycket. I behållare står drivgasämnets gasfas och vätskefas i jämvikt med varandra, och gastrycket bestäms av temperaturen. Släpper man ut något av gasen nybildas gas från vätskefasen så att gastrycket uppehålls, så länge som det är något kvar av vätskefasen.
För att förpackningen skall bli billig att tillverka bör gasen ha ett måttligt övertryck vid användningstemperaturen. Blir temperaturen för hög kan behållaren sprängas.
Drivgasens uppgift är att sprida förpackningens nyttoinnehåll, i många fall som en aerosol eller smådroppar i luften, i andra fall som ett pulver eller som en gasfylld vätskeblandning som i raklödder eller vispgrädde.