Tonart

Uppslagsordet ”D-moll” leder hit. För montenegrinska musikgruppen, se D mol.
I denna artikel
används tonnamnen
Bess (B♭) och B.

Se olika skrivsätt.

Tonart, en uppsättning toner (skala) där en av tonerna har rollen som grundton.

De vanligaste tonarterna i det traditionella västerländska tonsystemet är durtonarterna och molltonarterna. Durtonarter betecknas med inledande versal, medan molltonarterna betecknas med gemen – se versalisering; se även parallelltonart.

Dur och moll kan ses som två specialfall av de så kallade kyrkotonarterna, jonisk respektive eolisk. Kyrkotonarterna uppstår när man, med i övrigt samma toner i en skala, ändrar grundtonen.

Namn och noteringar

FörteckenDurMoll
IngaC-dura-moll
Ett ♯G-dure-moll
Två ♯D-durb-moll/h-moll
Tre ♯A-durf♯-moll, fiss-moll
Fyra ♯E-durc♯-moll, ciss-moll
Fem ♯B-dur/H-durg♯-moll, giss-moll
Sex ♯F♯-dur, Fiss-durd♯-moll, diss-moll
Sju ♯C♯-dur, Ciss-dura♯-moll, aiss-moll
Ett ♭F-durd-moll
Två ♭B♭-dur, B-dur (ibland Bess-dur)g-moll
Tre ♭E♭-dur, Ess-durc-moll
Fyra ♭A♭-dur, Ass-durf-moll
Fem ♭D♭-dur, Dess-durb♭-moll, bess-moll
Sex ♭G♭-dur, Gess-dure♭-moll, ess-moll
Sju ♭C♭-dur, Cess-dura♭-moll, ass-moll

Källor:

Se även

Källhänvisningar

  1. ↑ "Tonarter". Musikteori.se. Läst 15 juni 2014.