| Édouard Molinaro | |
 Édouard Molinaro, 2009. | |
| Född | Eduardo Camille Molinaro 13 maj 1928 Bordeaux, Frankrike |
|---|---|
| Död | 7 december 2013 (85 år) Paris 20:e arrondissement |
| Begravd | Père-Lachaise |
| Andra namn | Édouard Molinaro |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Filmskådespelare, manusförfattare, filmregissör, filmproducent, regissör |
| Maka | Marie-Hélène Breillat (g. 1972–1981, skilsmässa) |
| Barn | Benjamin Molinaro (f. 1981) |
| Utmärkelser | |
| René Clairpriset (1996) Riddare av Hederslegionen (1996) | |
| Redigera Wikidata | |
Édouard Molinaro, född 13 maj 1928 i Bordeaux, död 7 december 2013, var en fransk filmregissör.
Molinaro långfilmsdebuterade 1958 och gjorde på 1960-talet flera kommersiellt framgångsrika komedifilmer med huvudrollsinnehavare som Louis de Funès, Lino Ventura och Jacques Brel. År 1978 utkom Får jag presentera: Min mamma, herr Albin, för vilken Moliniaro blev Oscarsnominerad för bästa regi och manus efter förlaga. Filmen är en komedi om två homosexuella män i Saint-Tropez som försöker dölja sin livsstil när den ene mannens son kommer på besök med sin fästmö.
Från mitten av 1980-talet kom Molinaro främst att arbeta med TV, men återkom till bioduken 1992 med Le souper, efter en pjäs av Jean-Claude Brisville, och 1996 med Beaumarchais l'insolent, efter ett kvarlämnat manus av Sacha Guitry.
