Edward A. Freeman

Edward A. Freeman
FöddEdward Augustus Freeman
2 augusti 1823
Harborne, Storbritannien
Död16 mars 1892 (68 år)
Alicante, Spanien
BegravdCemetery of Alicante
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidTrinity College, Oxford
SysselsättningHistoriker, författare, politiker, universitetslärare, fredsdomare
Befattning
Regius professor i historia (1884–1892)
ArbetsgivareOxfords universitet
MakaEleanor Gutch
(g. 1847–1892, döden)
BarnMargaret Freeman Evans (f. 1848)
Florence Freeman (f. 1855)
Redigera Wikidata

Edward Augustus Freeman, född 2 augusti 1823 i Metchley Abbey i Harborne, numera förort till Birmingham, död 16 mars 1892 i Alicante i Spanien, var en engelsk historiker och professor vid Oxfords universitet.

Tidigt liv

Freemans föräldrar dog när han var barn, och därför kom han att uppfostras av sin farmor. Under sin studietid vid Oxford influerades han kraftigt av den högkyrkliga rörelsen. Han förblev mycket intresserad av kyrkobyggnader, och hans första bok var History of Architecture (1849). Han kom att skriva otaliga böcker, och skrev oavbrutet artiklar i Saturday Review fram till 1878. Hans artiklar höjde historiemedvetandet i den bildade klassen.

Politik

Freeman var intresserad av politik, bland annat var han anhängare av Gladstone, och godkände 1886 års Home Rule för Irland. Han var intresserad av utrikespolitik, och hatade bl.a. turkarna och sympatiserade med småfolken i Östeuropa. Han trodde på nationalkaraktärer: "Det finns hos varje nation, hos varje ras, ett dominerande element, eller kanske rent av mer än ett element, något som utgör själva essensen av rasen eller nationen i fråga, något som bestämmer dess kvalitet och karaktär, något som drar till sig och införlivar alla andra element."

Historia

Freemans huvudverk anses vara History of the Norman Conquest (1867–1876). Hans devis att "history is past politics and politics are present history" är betecknande för hans begränsningar. Hans hela historiesyn byggde på en lika allsidig som djupgående rasism. Han föraktade judar, svarta och kineser men hans speciella hatobjekt var irländare. Engelsmän var enligt Freeman egentligen ett slags germaner. German var det finaste man kunde vara. Moderna tyskar var tyvärr inte tillräckligt germanska längre och i Frankrike hade det germanska blodet nästan helt gått till spillo i urbefolkningen, kelterna, eftersom dessa hade fått leva kvar under germanskt välde. De germaner, de s.k. anglerna och saxarna, som invaderade Britannien hade lyckligtvis gått grundligare till väga. De hade så gott som fullständigt utrotat den keltiska ursprungsbefolkningen och trängt undan de övriga till Cornwall, Wales och Irland - allt enligt Freeman. Englands framgångar, det var kontentan, berodde på ett enda grundläggande biologiskt och kulturellt faktum: att landet blivit rent engelskt, dvs. germanskt, genom massmord på besegrade irländare.

Freeman började utlägga denna lära på 1860-talet. Den gick ut i väldiga upplagor i hans Old English History for Children (1869) och i hans lärjunge John Greens Short History of the English People (1874). Särskild succé gjorde Freemandoktrinen under sin föreläsningsturné i USA 1882. Där betonade han att germaner, engelsmän och amerikaner egentligen var ett och samma folk som bara flyttat från sitt första hem i Germanien till sitt andra hem i England och därifrån till sitt tredje hem i USA. Både i det andra och tredje hemmet hade man varit noga med att utrota de ursprungliga invånarna. Begreppet "exterminate" omfattade i Freemans språkbruk både dem som blivit dödade och dem som blivit undanträngda. "This would be a great land," skrev han till en vän, "if only every Irishman would kill a negro, and be hanged for it."

Källor

Tryckta källor

Noter

  1. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6n87b8v, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, Brockhaus Enzyklopädie-ID: freeman-edward-augustus.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Edward_FreemanStore_norske_leksikon, läst: 17 oktober 2026.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p16041.htm#i160406, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ↑ ”Фримен Эдуард”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Find a Grave.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1175367847749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ↑ The Peerage person-ID: p16041.htm#i160406, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  10. 1 2 Lindqvist 1996, s. 109
  11. ↑ Lindqvist 1996, s. 110
  12. ↑ Lindqvistr 1996, s. 152

Externa länkar