| Edward Pigott | |
| Född | 27 mars 1753 Whitton, Middlesex |
|---|---|
| Död | 27 juni 1825 (72 år) Bath |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien |
| Sysselsättning | Astronom |
| Känd för | Studier av variabla stjärnor |
| Redigera Wikidata | |
Edward Pigott, född den 27 mars 1753 i Whitton i Middlesex, England, död den 27 juni 1825 i Bath, England, var en engelsk astronom känd för att vara en av grundarna av studiet av variabla stjärnor. Han är också känd för upptäckten av galaxen Messier 64 den 4 april 1779.
Edward var son till astronomen Nathaniel Pigott. Utbildad i Frankrike med en mor från Leuven, flyttade han med familjen till York år 1781. Trots den betydande åldersskillnaden var han vän och samarbetspartner till John Goodricke (hans avlägsna kusin) fram till den senares alltför tidiga död vid 21 års ålder år 1786.
År 1784 informerade Pigott Royal Society om sin upptäckt av en ny variabel stjärna. Det handlade om stjärnan Eta Aquilae i stjärnbilden Örnen, vilken han hade identifierat föregående år. Han brevväxlade med ledande astronomer på den tiden, som William Herschel och Nevil Maskelyne.
Pigott flyttade till Bath år 1796. Hans anteckningsböcker finns bevarade i York City Archives.
Asteroiden 10220 Pigott är uppkallad efter honom och hans far. Den upptäcktes av Roy A. Tucker vid observatoriet i Tucson, Arizona, som bär Pigotts namn och hans vän Goodrickes namn.
|