Elizabeth Roemer
Biografi
Roemer växte upp i Alameda, Kalifornien med sin far och mor, Richard Quirin och Elsie B. Roemer. Redan i ung ålder uttryckte Roemer intresse för vetenskapliga resonemang och frågor som rörde astronomi. I en intervju avslöjade Roemer att många av hennes lärare saknade rätt kvalifikationer medan hon gick första året på gymnasiet, vilket berodde på att hon var student under andra världskriget, då många undervisade utan rätt kompetens.
Roemer tog examen som valedictorian i sin gymnasieklass 1946 och samma år vann hon National Westinghouse Science Talent Search. Hon blev en seriös amatörastronom och var fast besluten att utveckla sitt intresse för kometer och asteroider. År 1950 tog hon examen vid University of California, Berkeley med en kandidatexamen i astronomi. Hon tog examen med utmärkelse som Bertha Dolbeer-stipendiat. Under sina forskarstudier vid Berkeley undervisade Roemer i vuxenutbildning i Oakland för att finansiera sin studier från 1950–1952. Det var denna erfarenhet som gjorde att hon utvecklade en passion för undervisning. Från 1954–1955 arbetade hon som assisterande astronom och laboratorietekniker vid UC:s Lick Observatory, och 1955 doktorerade hon vid Berkeley.
Elizabeth Roemer var en aktiv medlem i astronomigemenskapen fram till sin död 2016. Hon blev medlem i Friends of Lowell Observatory år 2006, samt medlem i Percival Lowell Society. Innan hon dog gjorde hon en donation som skapade det som kallas Elizabeth Roemer Foundation Donation. Pengarna användes för att skapa en instrumentfond inom Lowell Observatory Foundation, som stödde förvärv, utveckling, underhåll av och tillgång till förbättrad teknik och material inom observatoriets anläggningar. Hennes stöd skapade en säker och effektiv organisation och drift av observatoriets utrustning och teknik.
Vetenskaplig karriär
Efter att ha tagit sin doktorsexamen fortsatte Roemer sin tid vid UC som assisterande astronom och bedrev forskning vid University of Chicagos Yerkesobservatoriet och fick 1957 titeln astronom vid US Naval Observatory i Flagstaff, Arizona. Hon började få gehör för återupptäckten av kometer genom att använda ett högupplösande 40-tums spegelteleskop för att fotografera och analysera kärnor. Hennes banbrytande forskning ledde till att man hittade dussintals kortperiodiska kometer – kometer som tar mindre än 20 år att kretsa runt solen. Forskare vid den tiden hade inte metoder eller utrustning som enkelt kunde spåra kortperiodiska kometer kring solen, och dessa kometer skulle bli "förlorade" när avståndet blev för stort. Roemer hittade dessa förlorade kometer genom att söka i det område de förutspåddes befinna sig i när de rundade solen och upptäckte svag rörelse i förhållande till omgivande stjärnor. Det var ingen enkel uppgift, eftersom det var extremt svårt att förutsäga kometens position och ljusstyrka, särskilt för kometer som hade varit försvunna under längre perioder. Roemers data och mätningar av ljusstyrkan hos dessa återfunna kometer på stora avstånd har hjälpt astronomer under hennes tid och möjliggjort spårning av många kortperiodiska kometer runt solen fram till idag.
År 1965 blev hon tillförordnad chef vid US Naval Observatory. Hon anställdes sedan av University of Arizona i Tucson som docent vid mån- och planetlaboratoriet 1966 och befordrades till professor 1969. Dessutom ombads hon att leda den kommitté som skulle inrätta UA:s institution för planetvetenskap 1972. År 1980, medan hon fortfarande var professor vid UA, tjänstgjorde hon som astronom vid Tucsons Steward Observatory. Hon tjänstgjorde vid observatoriet fram till 1997. Roemer gick slutligen i pension 1998 men fortsatte sin forskning om kometer och asteroider som astronom och professor emerita fram till sin död 2016.
Internationella astronomiska unionen
Roemer var känd som en föredömlig medlem inom astronomivärlden och tjänstgjorde i många astronomiska kommissioner och organisationer. Hon innehade olika positioner genom åren, bland annat ordförande och vice ordförande för Internationella astronomiska unionens kommission 6 och 20.
Utmärkelser och erkännanden
Asteroiden 1657 Roemera är uppkallad efter henne.
Minor Planet Center listar henne som E. Roemer och som upptäckare av 2 asteroider.
Roemer fick flera utmärkelser och erkännanden under sin livstid och professionella karriär. Hon mottog BA Gould-priset från National Academy of Sciences, NASA Special Award och Donohoe Lectureship från Astronomical Society of the Pacific. År 1960 hedrade Mademoiselle Magazine hennes arbete med kometer och utsåg henne till en av sina tio unga kvinnor för året. Roemer uttryckte sin förhoppning om att hennes Mademoiselle Merit Award skulle uppmuntra andra att utforska astronomin i ett brev till chefen för Women's News för Westinghouse.
Asteroider upptäckta av Roemer
