Elna Tenow var fosterdotter till poststationsföreståndaren Johannes Fredrik Ros och Sara Elisabet (Elsie) Lundbergsson. Efter skolgång vid Västerås högre elementarläroverk för flickor 1873–1878 arbetade hon under några år som lärare. Sedan begav hon sig till Köpenhamn, där hon arbetade som journalist och översättare. Hon gifte sig 1887 med juristen och ämbetsmannen Christian Leonard Tenow. De skilde sig 1919.
Tenow debuterade i bokform 1887 under pseudonymen Guido med den feministiska novellsamlingen Brokigt. Hon var en flitig medarbetare i pressen och gav ut skrifter i sociala och humanitära ämnen och arbetade även som översättare. Hon var liksom maken en känd djurskyddsvän och verksam inom Nordiska samfundet, där hon var styrelseledamot 1903–1912 och vars tidskrift hon redigerade under flera år. Hon blev hedersmedlem av flera svenska och utländska djurskyddsföreningar och fick flera djurskyddsmedaljer.
Åren 1895–1897 var hon redaktör för tidskriften Fylgia och hon medarbetade regelbundet i tidskriften Idun från 1889.
Gärning
Elna Tenows bärande idé i böcker som Solidar och Kärlek och lycka var att ett starkt land fordrade starka familjer med välordnade hem. Orvar Löfgren nämner henne i samma stycke som de familjeidyller som iscensattes av Carl Larsson och Elsa Beskow och beskriver henne som "en av de ivrigaste missionärerna" när det gällde att förmedla bilden av den svenska kärnfamiljen och det borgerliga hemmet från borgarklassen till arbetarklassen.
Elna Tenows tankar kring familjen bör även förstås i samband med hennes argumentation om rasförädling. I tidningen Idun (under sin pseudonym Elsa Törne) argumenterade hon för att raser, men även olika personligheter och yrkesroller, ej bör blandas med varandra för att detta skulle skapa osämja för både individ och samhälle.
Öppet bref till August Strindberg: om kvinnans underordnade ställning. Stockholm. 1890. Libris3120111
Några ord om positivismen. Stockholm: Förf. 1892. Libris1626894
Om läkare och läkareansvar: föredrag. Stockholm: Chelius. 1893. Libris1626895
En svensk läkares vittnesbörd: föredrag. Stockholm: Förf. 1894. Libris1626893
Vetenskapliga experiment på menniskor: föredrag. Stockholm: Tenow. 1894. Libris1626896
Om det vetenskapliga menniskoplågeriet, företrädesvis i de nordiska länderna.. Helsingfors. 1895. Libris1777195
En insats i kulturutvecklingen: tal hållet vid Kvinnokongressen i Stockholm d. 22 Sept. 1897. Stockholm. 1897. Libris3120103
Ett par föredrag: 1. En insats i kulturutvecklingen. 2. Harmoni i djurskyddsarbetet. Stockholm. 1897. Libris3120112
Vetenskapens offer: [jämte: Meddelande från Nordiska samfundet... april 1900]. Stockholm. 1900. Libris3120107
Det vetenskapliga människoplågeriet eller vivisektionens konsekvenser.. Nord. samfundets årsskrift. [Småskrifter.]; 1901. No 4. Stockholm. 1901. Libris3120108
Fru Elna Tenows svar till d:r Ivan Bratt i anledning af hans föredrag: Vivisektionens berättigande.. Stockholm: Nordiska samfundet. 1904. Libris1728788
I serum-problemet: fyra artiklar. Nordiska samfundets skriftserie; 1. Stockholm: Samfundet. 1931. Libris1349868
Översättningar
Paul Bourget: Offrad: hennes andra kärlek (Beijer, 1886)
Paul Bourget: En grym gåta (Beijer, 1887)
Paul Bourget: André Cornélis (Beijer, 1887)
Redaktörskap
Fylgia: tidskrift för hygienisk sjelfhjelp i hemmen. Stockholm. 1895-1897. Libris2843095
Källor
Heggestad, Eva(1991).Fången och fri: 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet. Uppsala: Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ. Libris7746142. ISBN 91-85178-19-5
Hamrin-Thorell, Ruth(1937).”Iduns medarbetare nr 1”.Idun1937(50):49,: sid.13, 27-29.Libris12049099
Heggestad, Eva(2003).En bättre och lyckligare värld: kvinnliga författares utopiska visioner 1850-1950. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris8997782. ISBN 91-7139-611-X