| Emil Winkler | |
 | |
| Född | 18 april 1835 Torgau, Tyskland |
|---|---|
| Död | 27 augusti 1888 (53 år) Berlin |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Leipzigs universitet Technische Universität Dresden  |
| Sysselsättning | Ingenjör, väg- och vattenbyggnadsingenjör, universitetslärare |
| Befattning | |
| Dekanus, Technische Hochschule Berlin (1881–) | |
| Arbetsgivare | Technische Universität Berlin Karlsuniversitetet Technische Universität Dresden Wiens universitet Technische Universität Wien |
| Maka | Clara Helene Crentz |
| Föräldrar | Johann Leberecht Winkler Juliane Wilhelmine Beckmann |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid universitetet i Bologna | |
| Redigera Wikidata | |
Emil Winkler, född 18 april 1835 i Falkenberg vid Torgau, död 27 augusti 1888 i Berlin, var en tysk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
Winkler var en tid anställd vid sachsiska vattenbyggnadsdirektionen, blev 1863 privatdocent vid Dresdens Polytechnikum, 1865 professor i ingenjörsbyggnadskonst vid Prags Polytechnikum, 1868 professor i järnvägs- och brobyggnadskonst vid tekniska högskolan i Wien och 1870 vid Byggnadsakademien i Berlin. Han utarbetade flera viktiga beräkningsmetoder inom sina specialområden samt utgav flera bemärkta läroböcker och föreläsningar i bro- och järnvägsbyggnadskonst.