| Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Enhetslistan Enhedslisten | |
| | |
| Land | |
|---|---|
| Partiordförande | Ingen (kollektiv ledning) |
| Talesperson(er) | Pelle Dragsted |
| Gruppledare | Peder Hvelplund |
| Grundat | 1989 |
| Huvudkontor | Studiestræde 24, 1. 1455 København K |
| Antal medlemmar | 7 885 (2011) |
| Politisk ideologi | Demokratisk socialism Feminism Antikapitalism Ekosocialism Euroskepticism |
| Politisk position | Vänster |
| Internationellt samarbetsorgan | Europeiska antikapitalistiska vänstern |
| Europeiskt samarbetsorgan | Europeiska vänsterpartiet |
| Politisk grupp i Europaparlamentet | Vänstergruppen |
| Färg(er) | Röd, grön |
| Folketinget | |
| Röstandel | 6,3 procent
|
| Mandat | 11 / 179
|
| Europaparlamentet | |
| Röstandel | 7,0 procent
|
| Mandat | 1 / 15
|
| Valsymbol | |
| Ø | |
| Webbplats | |
| enhedslisten.dk | |
| Dansk politik Politiska partier Val | |
Enhedslisten – De Rød-Grønne (svenska: Enhetslistan – de röd-gröna) är ett demokratiskt socialistiskt och grönt politiskt parti i Danmark, ursprungligen grundat som ett samarbete mellan tre danska vänsterpartier år 1989. Det är det mest vänsterorienterade partiet i Folketinget, där man har varit invalt sedan 1994.
Enhedslisten har inget eget ungdomsförbund men samarbetar med Socialistisk Ungdomsfront och Rød-Grøn Ungdom. Partiet är sedan 2026 ett stödparti för mitten-vänster-regeringen Frederiksen III.
Enhedslisten bildades 1989 som en valallians mellan Venstresocialisterne, Danmarks Kommunistiske Parti och Socialistisk Arbejderparti. Samarbetet hade framtvingats av omdaningarna i Sovjetunionen i slutet av 1980-talet (se glasnost och perestrojka) vilka orsakade en krissituation bland de kommunistiska partierna i Europa.[källa behövs] Väljarstödet för de vänsterradikala partierna i Danmark hade också sjunkit kontinuerligt. Venstresocialisterne tog därför initiativ till en "socialistisk valallians" och fann till detta projekt två samarbetsparter. För många[förtydliga] framstod Enhetslistan som ett orealistiskt samarbete eftersom det fanns så stora ideologiska skillnader och inre konflikter på den yttre vänsterkanten mellan de radikala socialisterna och anarkisterna i Venstresocialisterne, de sovjetvänliga leninisterna i DKP, diverse trotskister och maoister.
Till en början (1989–1990) hade varje ingående parti vetorätt på hela Enhedslistens politik och dess styrelse utsågs även av de tre partierna, något som försvårade utvecklingen mot ett enat partisamarbete. Enhedslisten ställde första gången upp i folketingsvalet 1990 och fick då 1,7 procent av rösterna vilket understeg småpartispärren på 2 procent. I början av 1990-talet kämpade partiet mot Maastrichtfördraget och att de nationella parlamenten skulle överföra maktbefogenheter till Europeiska gemenskapen. År 1991 omvandlades Enhedslisten till ett egentligt parti även om de ingående partierna ej formellt försvann. Samma år blev maoistiska Kommunistisk Arbejderparti medlem av Enhedslisten, något som tidigare blockerats av DKP.
I folketingsvalet 1994 erhöll partiet sex mandat (3,1 procent) och vid folketingsvalet 1998 fem mandat (2,7 procent).
Vid valet 2001 fick partiet fyra mandat (2,4 procent). Vid valet år 2005 fick partiet en liten framgång och fick sex mandat (3,4 procent), medan valet år 2007 åter gav fyra mandat (2,2 procent). Vid valet 2011 fick partiet 6,7 procent, och vid valet 2015 7,8 procent (14 mandat) vilket är partiets bästa valresultat hittills.
2014 anslöts föreningen Socialisten till partiet. Internationale Socialister lämnade däremot Enhedslisten i januari 2015.
Endhedslisten är det enda parti i Folketinget som inte har någon partiledare, i stället har de en kollektiv ledning. Pelle Dragsted är politisk talesperson och företräder partiet i partiledardebatter.
Bland de viktigaste punkterna för Enhetslistan märks ekologiska frågor och att verka för utbredningen av demokratisk socialism i samhället.
|