| Halvåsna Status i världen: Nära hotad | |
| Kulan | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Uddtåiga hovdjur Perissodactyla |
| Familj | Hästdjur Equidae |
| Släkte | Hästar Equus |
| Art | Halvåsna E. hemionus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Equus hemionus | |
| Auktor | Pallas, 1775 |
| Utbredning | |
Utbredningskarta: sandfärgade = ursprunglig utbredning, gul = dagens utbredning, orange = återinförd population | |
| Synonymer | |
|
Equus bahram (Pocock, 1947) Equus bedfordi Matschie, 1911 Equus finschi Matschie, 1911 Equus castaneus Lydekker, 1904 Equus dzigguetai (Wood, 1879) Equus typicus Sclater, 1891 Equus indicus George, 1869 Equus hamar C.H. Smith, 1841 Equus hemionos Boddaert, 1785 Equus indicus (Sclater, 1862) Equus syriacus Milne-Edwards, 1869 Equus onager Pallas, 1777 Equus hemionus anatoliensis Equus onager anatoliensis | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Halvåsna eller asiatisk vildåsna (Equus hemionus) är en art i familjen hästdjur som lever i öknar och på stäpper samt på bergsplatåer från Mindre Asien till Mongoliet. Den livnär sig av gräs, tjockbladiga växter och grenar av olika buskar.
Halvåsnan har olika namn, som onager och kulan, och dessa hänför sig till olika underarter, ibland betraktade som egna arter.
Artepitet i det vetenskapliga namnet är sammansatt av de gammalgrekiska orden hēmi (halv) och ónos (åsna).
Med en kroppslängd något över 2 meter, en mankhöjd på omkring 130 cm, en svanslängd av cirka 40 cm och en genomsnittlig vikt av 500 kg är halvåsnan något större än den vanliga åsnan. Pälsen på ovansidan varierar mellan grå, mörkgul och rödbrun, undersidan är vitaktig. På ryggen har den en längsgående mörk strimma, som kallas ål. Halvåsnan har bredare hovar och kortare öron än den vanliga åsnan, dessutom är tofsen vid svansens slut och manen mindre tydliga.
Halvåsnan når över korta distanser en hastighet upp till 70 km/h som annars bara nås av tävlingshästar inom familjen hästdjur. Den kan hålla en hastighet på 50 km/h över längre sträckor. Habitatet utgörs av halvöknar med glest fördelat gräs. I närheten måste finnas vattenansamlingar då arten kontinuerligt behöver dricka. Ofta vandrar arten längre sträckor för att nå dessa vattenpölar.
Halvåsnan äter gräs, örter och suckulenter. Under regntider bildar arten flockar med 50 eller fler individer som delar sig i mindre grupper under den torra perioden.
Zoologerna är oense om antalet underarter. I gamla avhandlingar skiljs ofta mellan sju olika arter halvåsnor som numera är sammanfattade till en art med mellan 5 till 7 underarter.
Kiang (Equus kiang) som tidigare räknades som underart är idag etablerad som självständig art.
Accepterade underarter är enligt Catalogue of Life:
Några zoologer betraktar kulan och onager som en och samma underart och även skild från halvåsnorna. Nyare molekylärgenetiska undersökningar av hästdjuren har visat att det finns tydliga skillnader mellan båda populationer. Från underarten dziggetai skiljs ibland ytterligare en underart som lever i Gobiöknen, E. h. luteus.
I västra delen av utbredningsområdet levde halvåsnan tidigare bredvid den afrikanska vildåsnan. På Arabiska halvön gäller idag båda arter som utdött i vilt tillstånd men det påbörjades en återinföring av halvåsnan i regionen.
En nära släkting var Equus hydruntinus som under senare pleistocen levde i Europa och västra Asien. Arten dog ut under tidig holocen.
|