Ericus Fabricius, död 1637 i Nyköping, var en svensk präst.
Ericus Fabricius ursprung är okänt. Han studerade 1613–1614 i Helmstedt och skrevs 1614 in vid universitetet i Wittenberg där han samma år blev magister. Han kallas då Stockholmensis, vilket tyder på att han kom från Stockholm. Han torde därefter ha återvänt till Sverige och Uppsala universitet. Samma år var han preses vid en disputation där och publicerade avhandlingen Disputatio de necessitate et contingentia. Under de följande åren publicerade han ytterligare några skrifter, 1615 Een kort... vunderwijsning... huru een menniskia kan vndfly många kranckheeter, 1616 Canon Theologicorum principiorum och 1617 Eteometrum. Ärkebiskop Petrus Kenicius skrev 1615 ett brev till Axel Oxenstierna där han nämner att den unge magister Fabricius önskade bli konrektor vid storskolan och att han väl behövdes där. Redan 1616 var han rektor där. 1621 utnämndes Fabricius till kyrkoherde i Börstils socken. Samtidigt var han 1621–1628 superintendent vid armén i Preussen och kunglig hovpredikant, och ärkebiskopen skall ha försökt få bort honom från kyrkoherdetjänsten då han huvudsakligen befann sig på resor. 28 augusti 1627 utnämndes han till kyrkoherde och prost i Nyköpings västra pastorat, han torde ha tillträtt tjänsten först vid fastlagstiden året därpå. Ericus Fabricius utsågs vid prästmötet 1630 att vara preses vid kommande synod 1632, men han uteblev utan att meddela sig eller ordna ersättare, vilket ledde till att han 1632 kallades att inställa sig för domkapitlet. Han klagade samma år inför riksrådet över att inte ha blivit tillfrågad av biskopen i fråga om en prostutnämning. Enligt Aron Westén skall det ha uppkommit en konflikt mellan Laurentius Paulinus Gothus och Fabricius på grund av att han låtit trycka sina teser till synoden, De cultu sacrorum 1631 utan att ha tillfrågat biskopen. 1636 utsågs Fabricius att predika vid kommande prästmöte, men hann avlida innan mötet ägde rum. Många källor anger hans dödsår till 1636, men han levde i december 1636 då mantalslängden för 1637 skrevs. 15 mars 1637 sände domkapitlet honom en förmaning för att inte ha skött sin tjänst senaste tiden, det är oklart om han då levde, han begravdes 16 april 1637 i Nicolai kyrka.
Ericus Fabricius var i sitt första gifte gift med Brita Pedersdotter, änka efter vintapparen Niklas Berckholz. Hon hade i sitt första äktenskap sönerna Jakob Berckholtz, student i Uppsala 1627 och död 1636 samt Johan Berckholtz, som blev vintappare i Stockholm. Brita Pedersdotter avled någon gång före 1633 då Fabricius köpte en gravplats åt henne i Nicolai kyrka. Han gifte sig andra gången omkring 1633 med Anna Davidsdotter, som troligen var dotter till kyrkoherde David Katt i Bälinge socken och änka efter prosten i Vingåker Achatius Johannis Luth. Båda äktenskapen var barnlösa.
Strängnäs stifts herdaminne, Magnus Collar & Anne-Marie Lenander Fällström (2000) band 3 s. 415-417.