Erik Lindorm

Erik Lindorm
Erik Lindorm 1937
Född20 juli 1889
Hedvig Eleonora församling, Sverige
Död30 januari 1941 (51 år)
Bromma församling, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, publicist, poet, publicist
BarnPer-Erik Lindorm (f. 1909)
Redigera Wikidata

Gustaf Erik Lindorm, född 20 juli 1889 i Stockholm, död där 30 januari 1941, var en svensk författare, skald och publicist.

Biografi

Lindorm kom från ett småföretagarhem men bröt tidigt med fadern och försörjde sig själv som journalist redan i tonåren, först på Saxons Såningsmannen. Han kom med i ungsocialistiska kretsar och medarbetade i Social-Demokraten, Karbasen och Brand. Han blev känd 1908, då han åtalades men frikändes för en artikel han skrivit i tidningen Brand som eftermäle till kamraten Einar Håkansson. Han var även verksam som agitator och försvarade i ett tal de ungsocialister som tagit livet av en strejkbrytare vid bombattentatet mot fartyget Amalthea. Han åtalades och dömdes till en dryg månads fängelse, som avtjänades på Långholmens centralfängelse 1909.

En schism med Ungsocialistiska partiets ledning i en smakfråga ledde till att Lindorm 1911 avgick som redaktör, och även chefredaktören Hinke Bergegren ställde sig solidarisk och avgick. Lindorm omvärderade nu gradvis sin politiska inställning och medarbetade först i Social-Demokraten 1922–1923, för att sedan övergå till borgerlig press. Tillsammans med tecknaren Ivar Starkenberg startade han 1912 tidningen Naggen, ”Sveriges olydigaste tidning”, som utkom fram till 1922 efter förebild av den tyska Simplicissimus. Han var medarbetare i Svenska Dagbladet 1924–1930, och från 1930 var han kåsör och teaterskribent i Vecko-Journalen.

Lindorm skrev mellan 1912 och 1922 lyrik som hade motiv från Stockholms förstads- och arbetarvärld. Bland dikterna kan nämnas En död arbetarhustru, Modersmjölken, Lyckans minut och Konfirmander.

Han uppfann den så kallade bokfilmen, en bokgenre vars forminnehåll har lånat inspiration från film och kvällstidningar och berättar en historia med många bilder, klipp, rubriker och bildtexter. Den första bokfilmen (1933) handlade om Selma Lagerlöf. Sedan följde Med kungen för fosterlandet : en bokfilm 1858–1933 (1934). De flesta hade historiska personligheter och händelser som tema. Det var samtidskrönikor byggda på tidningsurklipp.

Han var gift med Marta Lindorm, född Berg, och far till barnen Per-Erik, Liane, Bo och Hagar.

Lindorm avled i skrumplever och är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Bibliografi

Skönlitteratur

Varia

Redaktörskap

  • Naggen. Stockholm: E. Lindorm. 1915-21. Libris 13428132 
  • Svenska kärleksdikter. Stockholm: Bonnier. 1926. Libris 1338791 
  • Sångerna om Stockholm. Stockholm: Bonnier. 1930. Libris 1335951 
  • Uppslagsbok för alla. Stockholm: Åhlén & Åkerlund (Bonnier). 1939. Libris 1380818 
  • Vad är det? : husmoderns uppslagsbok för tidningsläsare och korsordslösare. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1940. Libris 1380889 

Se även

Bokfilm

Referenser

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 7 G Erik Lindorm, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10627, läs online.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Erik_LindormStore_norske_leksikon, läst: 17 oktober 2026.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 10 april 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Lindorm, GUSTAF ERIK, Svenskagravar.se, läs online, läst: 10 april 2017.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2015886702, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ↑ "Einar Håkansson i himlen" : jämte förord och Petterssons klagan. Stockholm. 1908. Libris 2779639
  7. ↑ Till kamp mot reaktionen : en protest. Kalmar: Johansson & Björklund. 1908. Libris 1615452
  8. 1 2 3 4 5 Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 287
  9. ↑ Riksarkivet
  10. ↑ Hitta graven

Källor

Vidare läsning

Externa länkar