Uppskjutning av Skylark, 2 maj 2005.Uppskjutning av BLAST, 2005.Utspridda finns små skyddsrum, detta skydd ligger vid Vassijaure, cirka 10 km väster om Järämänjärvi.Ett skyddsrum i Järämänjärvi.
Esrange Space Center är Sveriges rymdbas. Anläggningen ägs av SSC Space. Basen är belägen cirka 40 kilometer öster om Kiruna. Basens markområde omfattar 20 kvadratkilometer, medan nedslagsområdet för raketer är 5600km².
Några av anledningarna till att basen ligger just i Kiruna är att området i stort sett saknar ljusföroreningar och att man kan studera norrsken, något som var i fokus under verksamhetens inledande år då dessa fenomen studerades flitigt. Det stabila klimatet, begränsad kommersiell flygtrafik samt att området är glest befolkat är ytterligare anledningar till att platsen lämpar sig väl för rymdverksamhet.
Idag används Esrange för uppskjutningar av sondraketer för forskning i tyngdlöshet, och släpp av stratosfäriska ballonger för astronomisk och atmosfärisk forskning. Fram till idag har fler än 600 sondraketer skjutits upp och närmare 700 stratosfäriska ballonger släppts från Esrange.
Anläggningen utgör även nav i världens näst största civila nätverk av satellitmarkstationer som navigerar, följer och hämtar ner data från satelliter i omloppsbana runt jorden, som ägs och drivs av SSC Space AB.
I januari 2023 invigdes en ny del av Esrange, den första anläggningen inom kontinentala EU för satellituppskjutningar. Den första satellituppskjutningen förväntas äga rum inom ett fåtal år i samarbete med det amerikanska företaget Firefly Aerospace och deras Alpha-raket.
Vid Esrange ska även Europas program för utveckling av återanvändbara raketer "Themis" genomföra första flygtester. Projektet, som drivs av franska Ariane Group på uppdrag av den europeiska rymdorganisationen ESA, planerar för ett första "hopptest" under 2026.
Historia
Esrange byggdes 1964 av ESRO, European Space Research Organisation, vilket senare bytte namn till European Space Agency (den Europeiska rymdorganisationen). År 1972 togs ägandet av Esrange över av det nyligen grundade Svenska rymdaktiebolaget, (i folkmun kallat Rymdbolaget), som 2011 officiellt bytte namn till Swedish Space Corporation (SSC). 2026 bytte man namn till SSC Space.
Andra viktiga årtal
1966 sköts den första raketen upp från Esrange.
1974 släpptes den första forskningsballongen upp från Esrange.
1991 sköts sondraketen Maxus upp för första gången, den största raket som avfyrats från Esrange. Den nådde omkring 700 kilometer och tillbringade 14 minuter i tyngdlöshet.
Namnet
Namnet på anläggningen var ursprungligen ESRO Sounding Rocket Launching Range, vilket förkortades till ESRANGE.
När Swedish Space Corporation övertog anläggningen 1972, blev förkortningen Esrange ett egennamn. Esrange Space Center är det namn som numera används för anläggningen.
Andra utläsningar av namnet Esrange som använts under åren är European Space and Sounding Rocket Range samt European Space Range.
Verksamhetsområden
Sondraketer och stratosfäriska ballonger
Fram till idag har fler än 600 sondraketer skjutits upp och närmare 700 stratosfäriska ballonger släppts från Esrange. Under 2016 sköts tio sondraketer upp och 24 stratosfäriska ballonger släpptes från Esrange. De snabbaste raketerna färdas i en hastighet av 7800 km/h, och de större når upp till 500 kilometers höjd på tio minuter.
Den hittills största raketen som skjutits upp från Esrange var raketmodellen Maxus. Den 15,5 meter långa och 12,4 ton tunga raketen har även rekordet som Europas största sondraket. Sommaren 2024 släppte den amerikanska rymdorganisationen NASA upp en rekordstor stratosfärisk ballong från Esrange: Booms var 1,7 miljoner kubikmeter stor, tre gånger så stor som innervolymen på Avicii arena (Globen). Det var första gången en så stor ballong släpptes i Europa och andra gången i världen.
Satellitkommunikation
Esrange är i dag en av världens mest använda satellitstationer för kommunikation och datanedtagning, inte minst från jordobservationssatelliter som går i en bana över jordens poler. Antennerna är strategiskt placerade på norra halvklotet för att kunna ha regelbunden kontakt med satelliter som passerar inom räckhåll flera gånger per dygn.
På Esrange finns det ett 30-tal antenner för kommunikation med satelliter i omloppsbana runt jorden, däribland för styrning av den världskända svenska satelliten Odin. Basen är också nav i ett världsomspännande nätverk av markstationer som ägs och drivs av moderbolaget SSC Space AB.
Rakettester
Vid Esrange finns också ett flertal testbäddar där europeiska raketföretag utvecklar nya raketmotorer i 100kN-klassen genom motortester; Isar Aerospace motortestar sin raket Spectrum medan Rocket Factory Augsburg (RFA) motortestar sin raket RFA One. Här ska även Europas program för utveckling av återanvändbara raketer "Themis" genomföra första flygtester. Projektet, som drivs av franska Ariane Group på uppdrag av den europeiska rymdorganisationen ESA, planerar för ett första "hopptest" under 2026.
Satellituppskjutningar
Den 14 oktober 2020 meddelade Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, att regeringen satsar på infrastruktur för att utveckla en förmåga att sända upp små satelliter till omloppsbana i rymden från Esrange.
Tre år senare, den 13 januari 2023, invigdes en ny anläggning på basen av H.M. Kung Carl XVI Gustaf, Sveriges statsminister Ulf Kristersson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – den första platsen inom det kontinentala EU med förmåga att skjuta upp satelliter i omloppsbana. Den första uppskjutningen av mindre satelliter upp till 150 kg i polära banor förväntas äga rum inom ett fåtal år, i samarbete med det amerikanska företaget Firefly Aerospace och deras Alpha-raket och senare det sydkoreanska företaget Perigee Aerospace och deras raket BlueWhale-1.
Övrig rymd- och atmosfärsforskning
Övrig verksamhet på Esrange innefattar rymd- och atmosfärforskning genom radar-, lidar- och andra typer av kamerainstrument på marken, samt olika flyg- och släpptester från ballong, drönare och andra flygfarkoster, bland annat fallskärmstester för ESA:s ExoMars-program som förberedelse inför landningen på Mars.
