Euripides

Euripides
	Euripides
Född	Salamis
Död	Pella
Begravd	Cenotaph of Euripides, Athens
Medborgare i	Antikens Aten
Sysselsättning	Tragediförfattare, poet, författare, dramatiker, filosof
Noterbara verk	Backanterna, Ifigenia i Tauris, Cyklopen och Medea
Barn	Euripides den yngre
Föräldrar	Mnesarchus; Cleito
	Redigera Wikidata

Euripídes, född omkring 480 f.Kr. i Salamis, död omkring 406 f.Kr. i Pella, var en grekisk tragediförfattare. Han är, vid sidan av Aischylos och Sofokles, Greklands store tragöd. Av hans omkring åttio dramer finns i dag arton bevarade, varav några översatts till svenska av Hjalmar Gullberg.

Aischylos skildrar gudar som moraliskt vägledande, medan Sofokles skildrar dem som styrande i människans öden. I Euripides berättelser är däremot gudarna förmänskligade: De visas upp som hänsynslösa översittare och Euripides sympatier ligger helt hos människan och hennes kamp för ett anständigt liv.

Euripides analyser av moraliska problem har i hög grad behållit sin giltighet. Han utsatte även gudarna för mänskliga moraliska värderingar. Hans inflytande på det europeiska dramat blev stort; han inledde den psykologiserade dramatiken.

Eftermäle

Asteroiden 2930 Euripides är uppkallad efter honom.

Bibliografi, bevarade verk

(Svenska översättningar med indrag)

Kyklopen
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Björn Collinder, Natur och kultur, 1955)
Alkestis
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Hjalmar Gullberg, Geber, 1933)
Medea
- (Victor Emanuel Öman, 1860) (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Hjalmar Gullberg, Geber, 1931) (Sigurd Möller, 1931) (Agneta Pleijel och Jan Stolpe, Ellerström, 1995. 2., rev. utg. 2012)
Hippólytos
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 2", 1869) (Hjalmar Gullberg, Geber, 1930)
Herakliderna
Andromake
- (Andromache, Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868)
Hekuba
- (Hekabe, Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868)
De skyddssökande
- (Tord Bæckström, Forum, 1970)
Ion
- (Rudolf Röding, 1932) (Tord Bæckström, Forum, 1966)
Herakles
- (Den rasande Herakles, Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Tord Bæckström, Forum, 1966)
Trojanskorna
- (Erik Wilhelm Westling 1921, Emil Zilliacus 1952 på Gebers förlag samt Agneta Pleijel och Jan Stolpe 2014 på Ellerströms förlag)
Helena
- (Axel Gabriel Sjöström, 1843-1845) (Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson, Ellerström, 1996)
Ifigenia i Tauris
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 2", 1869) (Tord Bæckström, Forum, 1965)
Elektra
- (Axel Gabriel Sjöström, 1843)
De fenikiska kvinnorna
- (Feniciskorna, Carl Anton Melander, 1888) (Feniciskorna, Aron Martin Alexanderson, i Oidipus-sagans tragedier i svensk tolkning, Norstedt, 1921) (Tord Bæckström, Forum, 1970)
Orestes
- (Tord Bæckström, Forum, 1958)
Ifigenia i Aulis
- (Iphigeneia i Aulis, Axel Gabriel Sjöström, 1845-1846) (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 2", 1869) (Tord Bæckström, Forum, 1965) (Göran O Eriksson och Jan Stolpe, Atlantis 2014)
Backanterna
- (Bakkantinnorna, Johannes Paulson, 1907) (Backantinnorna, Jan Mogren, Gleerup, 1950) (Tord Bæckström, 1954) (Göran O Eriksson och Jan Stolpe, Atlantis, 1987)

Källor

1 2 flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto della Enciclopedia Italiana, 1929, Enciclopedia Italiana-ID: euripide enciclopedia-italiana, läst: 19 juli 2021, ”[...] la data di nascita dobbiamo porla intorno al 480; e contentarci così [...]”.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Istituto della Enciclopedia Italiana, Enciclopedia on line, Enciclopedia Treccani-ID: euripide, läst: 19 juli 2021.^{[källa från Wikidata]}
↑ Richard Claverhouse Jebb, Euripides, Encyclopædia Britannica 1911.^{[källa från Wikidata]}
↑ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, Stora ryska encyklopedin-ID: 1974191, läs online och läs online, läst: 19 juli 2021.^{[källa från Wikidata]}
↑ Graham Ley, A material world: costume, properties and scenic effects, The Cambridge Companion to Greek and Roman Theatre, 2007, s. 279.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19981001000, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ BeWeB, BeWeB person-ID: 1466, läst: 13 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}
↑ abART, abART person-ID: 62342, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Leo van de Pas, Genealogics, 2003.^{[källa från Wikidata]}
↑ ”Minor Planet Center 2930 Euripides” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2930. Läst 14 november 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Euripides.
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om Euripides.
Citat
Euripides (ca 480-406 f. Kr.) hos Litteraturbanken
Euripides i Libris

[99841543fde67457d9149f677b0de07625ea7a1f-1] 1 2 flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto della Enciclopedia Italiana, 1929, Enciclopedia Italiana-ID: euripide enciclopedia-italiana, läst: 19 juli 2021, ”[...] la data di nascita dobbiamo porla intorno al 480; e contentarci così [...]”.^{[källa från Wikidata]}

[31351c08873e540db5c9a451c21d44017d0e67eb-2] 1 2 Istituto della Enciclopedia Italiana, Enciclopedia on line, Enciclopedia Treccani-ID: euripide, läst: 19 juli 2021.^{[källa från Wikidata]}

[39a4b419ddecdd7fd4e30b06ca44cb88ac5bffce-3] Richard Claverhouse Jebb, Euripides, Encyclopædia Britannica 1911.^{[källa från Wikidata]}

[edc6c757448391354cd5872b65a266b373591eb7-4] Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, Stora ryska encyklopedin-ID: 1974191, läs online och läs online, läst: 19 juli 2021.^{[källa från Wikidata]}

[e75697abf719cb784f75e2b807741c6c51630163-5] Graham Ley, A material world: costume, properties and scenic effects, The Cambridge Companion to Greek and Roman Theatre, 2007, s. 279.^{[källa från Wikidata]}

[f1896f97594c055e2120d925716344203a43fc64-6] 1 2 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19981001000, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-7] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[0e13cf9dbdec1eb317c7669055d7598d7059c0cf-8] BeWeB, BeWeB person-ID: 1466, läst: 13 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[382899a35d5d9eb773dbe55756e0da5376c17d55-9] abART, abART person-ID: 62342, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[56296c22fda8ff0509f71ed7cc067bcbe11856ac-10] 1 2 Leo van de Pas, Genealogics, 2003.^{[källa från Wikidata]}

[11] ”Minor Planet Center 2930 Euripides” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2930. Läst 14 november 2023.