Litterärt kan Alexanderson sägas vara influerad av författarskap som Jean-Paul Sartre, Jean Genet och Henry Miller. Hon debuterade som skönlitterär författare med romanen Resa till smältpunkten (1954), som skildrar en europeisk kvinnas resa till Mexiko och möte med "ett byliv som till en början ter sig obegripligt, smutsigt, hotfullt och våldsamt." Som flera andra svenska intellektuella konverterade hon till katolicismen på 1950-talet; religionen hade stor betydelse i hennes liv och även i hennes verk. I romanen Fyrtio dagar i öknen (1964), som utspelar sig under en vistelse på ett högfjällshotell i Norge, märks såväl existentiella och religiösa teman. Kontradans (1969) är Alexandersons egen minnesresa maskerad till roman (se förordet till andra upplagan 1994, som berättar om detta). Berättarjaget i romanen befinner sig i Rom för att skriva, och där möter den mycket yngre Claudia som studerar filosofi och ska bli nunna. Deras kärlek är komplicerad, både på grund av religiösa skäl och på grund av ålderskillnaden. Det här är en av de få svenska romaner som behandlar temat lesbisk kärlek och kristen tro. Eva Alexanderson kan som representativ för 1960-talets litterära utveckling bland kvinnliga intellektuella. I hennes romaner finns ”så väl de modernistiska uttrycksformerna som kampen med modernismen, religiositeten, resorna, bekännelsen, sexualiteten, tystnaden och återkomsten.”
Från mitten av 1950-talet levde Alexanderson periodvis i Italien. Samma år som den självbiografiska romanen Kontradans (1969) utkom gick hon och författaren Bengt Martin ut i Aftonbladet och berättade om sin homosexualitet. Utöver romanerna publicerade hon ett flertal essäer och noveller i Svenska Dagbladet, Vår Lösen och Signum. Hon var även redaktör för, och skrev förordet till, debattskriften De homosexuella i församlingen: dags att ompröva (1973), som granskar kyrkans syn på homosexualitet.
Familj
Eva Alexanderson var dotter till advokat Gustaf Alexanderson (1889–1937) och fil. kand. Elsa Alexanderson (f. Koch, 1880–1954). Hon var 1944–1946 gift med fil. lic. Ragnvald Lundström.
Bibliografi
Resa till smältpunkten (Stockholm: Norstedts, 1954). Libris476220
Mig som liten är … (Stockholm: Norstedts, 1954). Libris1433701
Benvenuto Cellini, Benvenuto Cellinis liv (La vita di Benvenuto di M.o Giovanni Cellini fiorentino scritta per lui medesimo in Firenze) (verserna tolkade av Alf Henrikson, Stockholm: Forum, 1958)
Michel Butor, Resa mellan kvinnor (La modification) (Stockholm: Bonniers, 1959)
Juan Goytisolo, De unga mördarna (Juegos de manos) (Stockholm: Bonniers, 1959)
↑Sandberg, Elisabeth, Ett lån i den gåtfulla tiden. Kärlek och livsåskådning i Selma Lagerlöfs Bannlyst, Karin Boyes Kris och Eva Alexandersons Kontradans. (Uppsats i litteraturvetenskap, avancerad nivå, 2007), sid. 98–99.
↑Schottenius, Maria, ”Eva Ingrid Elisabet Alexanderson”, i Møller Jensen Elisabeth, Finnich Lone, Mai Anne-Mai, red(2000).Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Bd 5, Liv och verk. Höganäs: Wiken. sid.20. Libris1591970. ISBN 91-7119-263-8
↑ Hanna Hallgren, ”Är du själv lesbisk? Jag är det”, Aftonbladet 2005-01-02.
↑Lindeqvist, Karin(2000).Den smärtsamma gåvan – Annakarin Svedbergs "Din egen", Eva Alexandersons "Kontradans" och talet om homosexualiteten på 1960-talet. [Huddinge]: Södertörns Högskola, Inst. för litteraturvetenskap. Libris9219846
Externa länkar
"Alexanderson, Eva I E", i Vem är hon? Kvinnor i Sverige: Biografisk uppslagsbok (Stockholm: Norstedts, 1988), s. 26–27.
Karin Lindeqvist, Den smärtsamma gåvan: Annakarin Svedbergs "Din egen", Eva Alexandersons "Kontradans" och talet om homosexualiteten på 1960-talet (D-uppsats, Huddinge: Södertörns högskola, Inst. för litteraturvetenskap, 2000).
Elisabeth Stenborg, "Eva Alexanderson: en bortglömd kulturpersonlighet?", i Signum 31(2), 2005, s. 21–29. Hämtad 5 februari 2023. Även publicerad med titeln "Eva Alexanderson: författare och översättare", i Som det verkligen var: sex katolska kulturpersonligheter (Skellefteå: Artos & Norma, 2009), s. 169–182.