Feri (även Faery Tradition eller Anderson Feri) är en amerikansk nyhednisk häxtradition som utvecklades av Victor Henry Anderson och Cora Anderson under mitten av 1900-talet. Traditionen betraktas som en självständig riktning inom nyhäxeri, skild från men nära besläktad med wicca. Enligt Victor Anderson användes tidigare även namnet Vicia om traditionen. Feri betraktas som en självständig riktning inom nyhäxeri, skild från men nära besläktad med wicca.
Feri kännetecknas av schamanistiska inslag, extatiska religiösa erfarenheter, sexualmystik och en stark betoning av personlig andlig utveckling. Traditionen saknar en central läroauktoritet och omfattar flera självständiga lärarlinjer med delvis skilda trosföreställningar och ritualer.
Victor Anderson beskrev traditionens ursprung på olika sätt. Han uppgav bland annat att den hade rötter i hawaiisk kahuna och haitisk vodou. Margot Adler återger samtidigt en uppgift från Steve Hewell, enligt vilken Anderson berättade att han som tolvåring kommit i kontakt med en grupp migranter från södra Appalacherna, vilka lärde honom magiska praktiker med rötter i amerikansk folkmagi och inslag av europeiska, afroamerikanska och nordamerikanska traditioner. Religionshistorikern Chas S. Clifton har påpekat att Andersons berättelser om traditionens ursprung varierade över tid och att de är svåra att verifiera historiskt.
År 1944 gifte sig Anderson med Cora Anderson (1915–2008), som blev hans närmaste medarbetare. Under de följande årtiondena undervisade paret en krets av elever i Kalifornien och utvecklade gradvis en särpräglad häxtradition. Bland deras tidiga elever fanns Alison Harlow, Gwydion Pendderwen, Cynthia Pendderwen och Caradoc ap Cador, vilka bidrog till traditionens spridning. Senare införlivade Starhawk flera inslag från Feri i Reclaiming-traditionen. Eftersom Feri saknar en central läroauktoritet varierar trosföreställningar och ritualer mellan olika lärarlinjer.
Traditionens namn har stavats Fairy, Faery, Faerie och Feri. Enligt Victor Anderson infördes stavningen Feri för att skilja traditionen från andra rörelser med liknande namn.
Feri kännetecknas enligt Adler av schamanistiska inslag och sexualmystik. Traditionen saknar en fast gudavärld och olika lärarlinjer kan arbeta med skilda gudomar och religiösa symboler. Ett återkommande motiv är dock Stjärngudinnan (engelska: Star Goddess). Inom Vicia vördas därutöver olika grupper av gudomar beroende på ritualens eller utövarens syfte, däribland gudar knutna till träd, floder och andra naturkrafter.
I många Feri-linjer står Stjärngudinnan i centrum tillsammans med de ”gudomliga Tvillingarna”, som utgör hennes dubbla gemål. Tvillingarna förstås både som två gestalter och som en enda gudomlighet. De kan framträda som bröder, systrar, älskande eller motståndare och som manliga, kvinnliga eller blandade par. Den blå guden (engelska: the Blue God) utgör en av Tvillingarnas vanligaste gestalter. Tvillingarna uttrycker den dualitet som enligt traditionen genomsyrar skapelsen och kan samtidigt uppfattas som en enda gudomlig princip.
En central lära inom Feri är föreställningen om människans tredelade själ. Traditionen använder även det så kallade järnpentagrammet och pärlpentagrammet som modeller för magisk praktik, etik och personlig utveckling. Inom Vicia sammanförs Järnpentagrammet och Pärlpentagrammet i ett tiouddigt Decagram, vars tio spetsar representerar kärlek, visdom, kunskap, lag, frihet, sexualitet, jaget, passion, stolthet och kraft.
Ensamutövning är vanlig inom Feri, och covens har ofta en informell struktur. Traditionen omfattar en enda initiering, varefter flera olika lärarlinjer har utvecklats. Enligt prästinnan Corvia Blackthorn initierade Victor och Cora Anderson sammanlagt omkring 25–30 personer under ungefär fyrtio års verksamhet. Genom dessa utvecklades sedan flera självständiga lärarlinjer inom Feri-traditionen.
Bland Victor och Cora Andersons elever märks bland andra Gwydion Pendderwen, Alison Harlow, Gabriel Carillo (Caradoc ap Cador) och Starhawk. Genom Starhawk kom flera idéer från Feri att införlivas i Reclaiming-rörelsen, bland annat föreställningen om de tre själarna samt järn- och pärlpentagrammen.
Feri har inte utvecklats som en särskild HBTQ-tradition. Margot Adler konstaterar dock att traditionens betoning av sensualitet, extatiska och mystiska erfarenheter, kreativitet och eklekticism har bidragit till att den blivit förhållandevis öppen för HBT-personer.
Gudomarna uppfattas inte som bundna till ett bestämt kön. Tvillingarna kan enligt traditionen framträda som två män, två kvinnor eller som ett manligt och ett kvinnligt gudapar. Denna syn på gudomligheten återspeglas även i traditionens öppna inställning till olika sexuella läggningar. Sexualitet betraktas som en helig kraft och traditionen beskrivs som sexualpositiv, samtidigt som ömsesidigt samtycke, respekt för ingångna relationer och ett etiskt ansvar gentemot andra människor betonas.
En central lära inom Feri är föreställningen att människan består av en fysisk kropp och en tredelad själ. Victor Anderson beskrev de tre själsdelarna med hawaiiska termer som Unihipili, Kinomalamala och Aumakua. De motsvarar ungefär den instinktiva eller emotionella själen, den medvetna och resonerande själen samt den personliga gudomliga själen. Inom andra Feri-linjer benämns de ofta Fetch, Talker och God Self.
Anderson betraktade själsdelarna som självständiga andliga realiteter snarare än enbart psykologiska funktioner. Magisk och religiös praktik syftar enligt denna lära till att utveckla kommunikationen mellan själens tre delar och förena dem i en fungerande helhet.
Till skillnad från wicca saknar Vicia-linjen en motsvarighet till Wiccan Rede. I stället betonas personlig heder och begreppet kala, ett lånord från hawaiiska som enligt traditionen syftar på ett tillstånd av andlig klarhet, öppenhet och inre renhet. Detta anses skapa en fri kommunikation mellan själens tre aspekter och utgöra den ideala utgångspunkten för magiskt arbete.