| Fingerborgsblomma | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Plisterordningen Lamiales |
| Familj | Grobladsväxter Plantaginaceae |
| Släkte | Digitalissläktet Digitalis |
| Art | Fingerborgsblomma D. purpurea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Digitalis purpurea | |
| Auktor | L., 1753 |
Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea) har fått sitt namn av att blommorna är klocklika och passar på ett finger likt en fingerborg (dock ej rekommenderat till följd av växtens giftighet). Blomman kallas ibland också digitalis efter det vetenskapliga namnet. Blommorna kan vara violetta, rosa eller vita, fläckiga invändigt, och sitter i ensidig klase på den cirka 1–1,5 m höga stjälken. Fingerborgsblomman tillhör biennerna, de tvååriga växterna, men uppträder också som flerårig. Första året bildas en bladrosett som övervintrar och kan blomma nästa år.
Den odlades ursprungligen som en medicinalväxt och prydnadsväxt, och är än idag en vanlig prydnadsväxt i trädgårdar. Då den självsår sig lätt växer den sen länge vilt i södra delarna av Sverige. Subsp. Purpurea klassas dock inte som en invasiv art. Pollinatörer är oftast humlor och bin.
På Korsika förekommer underarten subsp. gyspergerae och i Portugal finns subsp. amandiana.
.JPG)
