Flamugn

Principskiss av flamugn
Vedeldad puddelugn med ångpanna i Surahammars bruksmuseum
Flamugn för att separera råbly och silver i Saigerhütte Grünthal i Olbernhau i Sachsen i Tyskland

En flamugn, flammugn, eller efterklangsugn, är en ugn, där ett material värms upp till hög temperatur utan direkt kontakt med bränslet. Det upphettas i stället direkt av rökgaser och / eller indirekt av reflekterad strålvärme. Flamugnen skiljer sig i metallurgiska sammanhang från schaktugnen, som matas som en klassisk masugn, och från kupolugnen, där malm, tackjärn och tillsatser blandas.

Ugnsbränslet, i form av till exempel kol, ved, gas eller eldningsolja, förbränns vanligen i en kammare som är skild från den termiska reaktionszonen, där det behandlade materialet placeras. Detta begränsar direktkontakt och oönskade interaktioner mellan bränslet och de material som omvandlas eller raffineras.

Historik

Flamugnar kom i bruk på 1500-talet, och användes för att smälta brons och för klockgjutning. Den tidigaste detaljerade beskrivningen av en flamugnsprocess skrevs av den italienske metallurgen Vannoccio Biringuccio (omkring 1480–omkring 1539) i det postumt publicerade De la Pirotechnia 1540.

Flamugnar började användas för att anrika metallhaltiga malmer under slutet av 1600-talet. Clement Clerke byggde kupolugnar i floden Bristol Avons dalgång i England omkring 1678, först för att smälta bly, och senare för anrikning av kopparmalm.

Regenerativ flamugn

Regenerativ flamugn är en flamugn, som utnyttjar de utgående varma avgaserna för en andra uppvärmning. Vid rökgången byggs en regenerator genom att i rökkanalen mura in två trånga kanaler med eldfast tegel som rökgaserna växelvis får passera genom, och genom vilka i ett senare skede kall luft får förvärmas. Den regenerativa flamugnen uppfanns på 1850-talet av Friedrich Siemens.

Siemens-Martinprocessen, som lanserades 1867, innebär färskning av tackjärn i en regenerativ flamugn.

Puddelugn

I puddelprocessen för att färska järn, som uppfanns av Henry Cort 1784, används också en flamugn, som vanligen var stenkolseldad och hade en enda kammare.

Se även

Källor

Noter