Flikibis
| Flikibis Status i världen: Livskraftig (lc) | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
| Familj | Ibisar Threskiornithidae |
| Släkte | Bostrychia |
| Art | Flikibis B. carunculata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bostrychia carunculata | |
| Auktor | (Rüppell, 1837) |
| Synonymer | |
| |
Flikibis (Bostrychia carunculata) är en fågel i familjen ibisar inom ordningen pelikanfåglar. Den förekommer i Etiopiska höglandet. Arten tros ha en liten världspopulation, men beståndet anses vara livskraftigt.
Utseende
Flikibisen är en stor (60 cm) och mörk ibis med vita skulderfläckar och vita ögon. En tunn hudflik hänger från den relativt breda näbbens rot. Dessa egenskaper samt avsaknaden av en vit linje på kinden skiljer den från nära släktingen hadadaibisen.
Utbredning och systematik
Fågeln är endemisk för Etiopiska höglandet, från 1500 meter över havet till de högst belägna bergshedarna på 4100 meters höjd. Den har även observerats vid kusten i Eritrea. Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
Flikibisen hittas ofta i klippiga områden där den samlas och häckar, men även i öppet landskap, jordbruksbygd, statsparker och skogar med olivträd (Olea africana) och enarten Juniperus procera. Arten har anpassat sig väl till människan och kan till och med ses på gräsytor i centrala Addis Abeba.
Flikibisen är en social fågel som ofta formar flockar med mellan 30 och 100 individer, men kan även ses födosöka ensam eller i par. Födan består av maskar, insektslarver och små ryggradslösa djur, ibland även grodor, ormar och möss. Den kan också ses tillsammans med boskap där den letar efter skalbaggar i dynghögarna.
Häckning
Flikibisen häckar i små till stora klippbelägna kolonier, men bon har också rapporterats i trädtoppar eller på avsatser på byggnader. Boet är en plattform av grenar och pinnar som fodras med gräs och barkremsor. Den häcjar från mars till juli, tillfälligt även i december under torrsäsongen. Den lägger två till tre smutsvita ägg.
Status
Arten har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndsutvecklingen är dock okänd. Beståndet är relativt litet, uppskattat till mellan 10 000 och 25 000 vuxna individer.
Referenser
Noter
- 1 2 3 Birdlife International 2025 Bostrychia carunculata . Från: IUCN 2025. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2025.1. Läst 1 november 2025.
- ↑ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- 1 2 Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ↑ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
- ↑ Aerts, R.; Lerouge, F.; November, E. (2019). Birds of forests and open woodlands in the highlands of Dogu'a Tembien. In: Nyssen J., Jacob, M., Frankl, A. (eds.). Geo-trekking in Ethiopia's Tropical Mountains - The Dogu'a Tembien District. SpringerNature. ISBN 978-3-030-04954-6. https://www.springer.com/gp/book/9783030049546
Tryckta källor
- Jose Luis Vivero Pol, 2006, A Guide to Endemic Birds of Ethiopia and Eritrea. Shama Books. ISBN 1-931253-13-7
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör flikibis.
Wikispecies har information om Bostrychia carunculata.- Läten på xeno-canto.org
|