Foresi

Foresi är när ett djur liftar med ett annat, det vill säga använder det andra djuret som mer eller mindre gratis transportmedel. Fenomenet innebär oftast att mindre djur liftar med ett större och förekommer bland annat hos olika sorters leddjur.

Funktion

Grundbetydelse

Detta fenomen är en tillfällig form av kommensalism. Det syftar på en samvaro mellan två djurarter, där den ena gynnas och den andra i grundfallet inte påverkas negativt. Olika kombinationer av arter kan dock ibland göra denna samvaro mer lik mutualism, i andra fall gränsa till eller utvecklas till ren parasitism.

Olika forskare har definierat foresi på något olika sätt. Det kan handla omdels situationer där "liftaren" (vetenskapligt benämnd foront) aktivt söker en värd, dels fall när den som liftar inte gör det aktivt. Foronten kan vara orörlig och passiv under transporten, alternativt involverad i födosök och andra aktiviteter. Däremot bidrar värden inte med föda åt sin "passagerare". De flesta forskarna är eniga om att foresi är en tillfällig form av symbios, där en mindre individ låter sig transporteras på en större.

Varianter

Skalbaggar inom släktet dödgrävare syns ofta med liftande kvalster. Hanar i detta skalbaggssläkte bär generellt på fler kvalster än vad honorna gör. Här samarbetar ofta både foront och värd fram till resterna av ett dött mindre ryggradsdjur som de båda på olika sätt kan utnyttja som föda för sig själva och sin avkomma. I kvalstrens fall handlar det om att de kan äta ägg och nykläckta larver hos flugor som samlas kring djurkadaver. Dessa ägg och larver konkurrerar med dödgrävarens egna larver om den födokälla som kadavret erbjuder. För dödgrävaren är det en balansgång mellan för- och nackdelar, eftersom vissa av dessa kvalster även livnär sig på kadavret och dessutom på dödgrävarens egna ägg och larver.

Foretisk kopulation är en form av foresi där hanen fysiskt transporterar honan – under flygning eller till fots – från platsen för parets första kontakt till platsen för den slutliga parningen. Denna form av foresi förekommer bland annat hos arten Sphaeropthalma pensylvanica, en art i familjen spindelsteklar där honan är vinglös. Familjens arter kännetecknas av extrem könsdimorfism, där hane och hona är mycket olika.

Spridning

Bland de djur som från och till använder sig av foresi finns olika kvalster och andra mindre leddjur. Kvalster klamrar sig ofta fast på olika skalbaggar (exempelvis tordyvlar och dödgrävare), alternativ kryper in i näsborrar på kolibrier som suger nektar. En klokrypare kan hålla fast i benet på en fluga eller annan insekt, och en snäcka kan krypa upp i en vilande fågels fjäderdräkt.

Det gemensamma för de flesta av de här fallen är ett mindre och vinglöst djur som "liftar" med ett relativt sett större och bevingat djur.

Etymologi

Ordet foresi är hämtat till svenskan från nylatinets phoresia. Det ordet är i sin tur baserat på grekiskans phorēsis ('bärande'), en avledning av phoreō ('bära'). Termen myntades 1896 av den franske entomologen Pierre Lesne, som i sin introduktion syftade på insekter som färdades på kroppen av andra insekter och utan att vara parasiter.