| Frank Shields | |
| | |
| Född | Francis Xavier Shields 18 november 1909 New York, USA |
|---|---|
| Död | 19 augusti 1975 (65 år) New York, USA |
| Begravd | Sacred Hearts of Jesus and Mary Catholic Cemetery |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Cheshire Academy |
| Sysselsättning | Skådespelare, tennistränare, tennisspelare |
| Maka | Marina Torlonia di Civitella-Cesi (g. 1940–) Katharine Mortimer (g. 1949–) |
| Barn | Francis Alexander Shields (f. 1941) |
| Utmärkelser | |
| International Tennis Hall of Fame (1964) | |
| Redigera Wikidata | |
Francis "Frank" Xavier Shields, Jr, född 18 november 1909, New York, New York, USA, död 19 augusti 1975 var en amerikansk högerhänt tennisspelare. Shields rankades vid flera tillfällen bland USA:s 10 bästa spelare perioden 1928–1945 och nådde som bäst förstaplatsen 1933. Han var farfar till skådespelerskan Brooke Shields.
Frank Shields upptogs 1964 i International Tennis Hall of Fame.
Shields är känd som den ende tennisspelaren någonsin som förlorat en singelfinal i Wimbledonmästerskapen utan att sätta sin fot på banan. Han lämnade i 1931 års turnering walk-over till sin finalmotståndare Sidney Wood på grund av en lindrig ankelskada som han ådrog sig i semifinalmatchen mot Jean Borotra, där han besegrade fransmannen med 7-5, 3-6, 6-4, 6-4.
Säsongen innan spelade Shields sin första singelfinal i en Grand Slam-turnering. Han nådde det året som elfte-seedad finalen i Amerikanska mästerskapen där han mötte John Doeg. Han förlorade den mycket jämna matchen med 8-10, 6-1, 4-6, 14-16. Shields spelade ytterligare två GS-finaler men förlorade båda (dubbel i amerikanska mästerskapen 1933 och mixed dubbel i samma mästerskap 1930).
Frank Shields deltog i det amerikanska Davis Cup-laget 1931–1932 och 1934. Han spelade totalt 25 matcher av vilka han vann 19. I en senare intervju med Sidney Wood antyds möjligheten, dock obekräftad, att Shields tvingades avstå från finalspelet i 1931 års Wimbledon genom den amerikanske Davis Cup-kaptenen Sam Hardy, eftersom Shields och Wood två veckor senare skulle spela DC-interzonfinal mot ett brittiskt lag. Amerikanerna förlorade denna med 3-2, varvid Wood besegrades i sina båda singelmatcher av Fred Perry och Henry Austin, medan Shields besegrade Perry.