Fritidsbanken

Fritidsbanken samlar in sport- och friluftsprylar, exempelvis skidor, pjäxor, skridskor, inlines och flytvästar, och lånar ut den gratis i upp till 14 dagar. Utrustningen, som är begagnad, skänks av privatpersoner, företag och organisationer. Lokalt drivs Fritidsbanken oftast av kommuner. Alla huvudmän som driver en eller flera fritidsbanker är medlemmar i den ideella föreningen Fritidsbanken Sverige som arbetar med nyetablering, utveckling, samordning, utbildning, information, marknadsföring och nätverkande.

Den första Fritidsbanken öppnade januari 2013 i Deje, Forshaga kommun i Värmland. Det var Carina Haak, diakon i Forshaga-Munkfors församling, som fick idén och tog initiativet tillsammans med Forshaga kommun och projektet Ett Öppnare Värmland och första året lånades över 1000 artiklar ut.

2014 öppnades Fritidsbanken i Grums och Lidköping och därefter har allt fler kommuner följt efter. Målet är att det ska finnas minst en Fritidsbank i varje svensk kommun.

Gemensamt för alla Fritidsbanker är, förutom namnet, själva grundpelarna: Alla får låna, Allt är gratis och Återanvänd utrustning.

I oktober 2016 inledde Riksidrottsförbundet ett samarbete med Fritidsbanken för att utveckla verksamheten, skapa ett långsiktigt lokalt engagemang och möjliggöra för fler att börja idrotta.

Den 10 september 2017 genomfördes Ge Bort Till Sport-dagen av TV4, under ledning av initiativtagaren Ida Björnstad, då 29 ton sport- och fritidsutrustning samlades in på 57 orter i Sverige. Insamlingen direktsändes i TV4:s Nyhetsmorgon från Idrottens Dag i Hagaparken, Stockholm och Fritidsbanken i Karlstad. Den insamlade utrustningen skänktes till Fritidsbanken som lånar ut den i sin ordinarie verksamhet.

2024 lånade Fritidsbanken ut 1,8 miljoner artiklar. 1 januari 2025 fanns det 130 fritidsbanker, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder.

Finansiering

De olika fritidsbankerna finansieras oftast av de kommuner de arbetar inom.

Fritidsbanken Sverige har under 2023 även fått bidrag från:

Utmärkelser