Fyrtornet (Strindberg)
.jpg) | |
| Konstnär | August Strindberg |
|---|---|
| Basfakta | |
| Tillkomstår | 1901 |
| Material | oljemåleri på duk |
| Motiv | marinmåleri |
| Stilriktning | expressionism |
| Dagermått | 99 x 69 cm |
| Rammått | 117 x 87 cm |
| Plats | Gustavianum, Uppsala universitets konstsamlingar |
| Inventarienummer | UU 605 |
| Förvärvsår | 1943 |
Fyrtornet (även Fyren) är en serie oljemålningar av August Strindberg. Den första utfördes 1892 och de två senare 1901. I alla tre målningar har konstnärens inspirerats av Korsö torn i Stockholms skärgård.
Bakgrund
Strindberg målade enbart landskap – ofta marina motiv från Stockholms skärgård. Han målade framförallt när han drabbats av personliga kriser och hade svårt att skriva. Måleriet är främst koncentrerat till tre perioder i hans liv: 1872–1874, 1892–1894 och 1901–1905.
År 1868 besökte den unge Strindberg tullinspektorn, poeten och skärgårdsgårdsmålaren Elias Sehlstedt på Sandhamn och förälskade då sig i det lilla idylliska samhället långt ute i havsbandet. Några år senare tyckte han sig ha misslyckats som journalist och dramatiker och for åter ut till Sandhamn för att måla små pannåer som skildrade mötet mellan strand, himmel och hav. Stilen var trevande, men redan här byggde han upp horisontlinjen som en tunn färgvall, till exempel i Landskap från Sandhamn med Korsö fyr (1873).
Under en vistelse på Dalarö sommaren 1892 återupptog Strindberg sitt måleri efter arton års uppehåll. Han var då mitt uppe i en livskris sedan hustrun Siri von Essen och de tre barnen hade lämnat honom. Under denna period tillkom cirka 30 målningar, förutom den lilla oljeskissen Fyrtorn I även Vita märrn och Stormigt hav. Hans uttryck var kraftfullt, dramatiskt och experimentellt, ofta med stormpiskade hav och ovädershimlar som motiv.
De större oljemålningarna Fyrtornet II och III färdigställdes 1901. Det var under Strindbergs tredje och sista målarperiod då han främst utförde bearbetningar av tidigare motiv.
Fyrtornet, som traditionellt sett står som en varning för fara, representerade för Strindberg också räddning och kampen mellan kaos och ordning, mörker och ljus. Han beskrev ett särskilt minnesvärt ögonblick i Ockulta dagboken när han såg Korsö fyr i soluppgången: Jag såg en vision av framtiden förknippad med Korsö fyr. Det var en av de mest lysande ögonblicken i mitt liv, och jag har ofta återkallat det; jag har länge velat måla fyren i just det ögonblicket!
Fyrtornet II
Fyrtornet II tillhörde ursprungligen den svenske konstnären Carlsson som var en vän till Strindberg. Därefter gick verket i arv inom familjen Wiström i Hudiksvall, innan det såldes på Bukowskis 1989. Efter flera ägarbyten förvärvades Fyrtornet II av Jacqui Eli Safra(en). År 2025 var tavlan ute till försäljning på Sotheby's med ett utropspris på 4–6 miljoner dollar. Samma auktionsbyrå hade 2022 sålt Strindbergs Vågen V för rekordpriset 84 miljoner kronor, vilket gjorde Strindberg till den högst värderade svenska konstnären någonsin. Budgivningen på Fyrtornet II nådde dock inte utropspriset och försäljningen drogs tillbaka.
På tavlans baksida finns kopia av den finländske konstnärens Ferdinand von Wrights berömda verk Stridande tjädertuppar (1886).
Fyrtornet III
Strindberg skänkte Fyrtornet III till Gustaf af Geijerstam som bröllopsgåva 1902. Den var därefter i statsrådet David Bergströms ägo. Tavlan inköptes 1943 av direktör Henrik Svanfeldt och hans hustru Signe med flera och lämnades i gåva till Uppsala universitetsbibliotek. På dukens baksida står det "att denna duk är målad av August Strindberg intygar Georg Pauli. Gåva av August Strind[berg till] Gustaf af Geijerstam, [förvärvad från] Geijerstams sterbhus t[ill statsrådet] David Bergström."