Gamla Varvet, eller Amiralitetsvarvet, är namnet på den tidigare skeppsgården vid Stigberget i Majorna, Göteborg. Den äldsta geografiska definitionen är: [beläget på Kronans mark på...] Älvsborgs Kungsladugårds ägor i Sävedalens härad, Örgryte socken. Gränserna för Gamla Varvet fastställdes först 1752 genom en så kallad rågångsförrättning.
Namnformerna har varit Skeppsvarvet, Amiralitetsvarvet, Timmermansvarvet, Byggningsvarvet och Skeppsgården
Holländaren Albrecht van Velden uppförde vid Stigberget ett varv som under åren 1631–1639 kom att bygga flera skepp: Västgöta Lejon, Jupiter, Götheborg, Götha Ark, och Draken. Efter van Veldens död 1638 övertogs arrendet av hans måg Gerrit Persson fram till 1664.
År 1641 begärde Amiralitetskollegium att magistraten i Göteborg "skulle upplåta ett lämpligt område i Masthagen (Masthugget) för skeppsbyggeri åt Kronan". Skeppsgården Gamla varvet kan räkna sin tillkomst från den 1 december 1660. Det första fartyget som byggdes på Gamla varvet var en galär som kölsträcktes i oktober 1664 och löpte av stapeln i april 1665.
Varvet drevs först av holländare, men den 24 maj 1716 gav Karl XII staden privilegier att sköta det med krav om att staden skulle utrusta tre skepp till sitt försvar, vilket magistraten ej ansåg sig kunna uppfylla. Den 24 maj 1717 överlät Karl XII därför varvet på Lars Gathenhielm. Det låg på området mellan nuvarande Djurgårdsgatan, Karl Johansgatan och Bläsgatan. Det användes av flottan 1660–1700, varefter det delvis ersattes av Nya varvet, framför allt som förtöjningsplats för örlogsfartyg. År 1752 fick handelsmannen Peter Bagge ett entreprenadkontrakt på Gamla varvet, och slog ihop det med Vikens varv, som låg omedelbart väster om Gamla varvet. Detta gällde fram till 1767.
År 1799 beslutade staten att rusta upp det omkring 1700 grundade örlogsvarvet Nya varvet, och 1803 överflyttades de militära fartygen dit, 1806 chefsämbetet, kontoren 1811, själavården 1817 och sjukvården 1825.
På en offentlig auktion 1825 köptes varvsområdet av dykerikommissarien Ambrosius Landgren för 7 305 riksdaler banco. Redan 1818 hade Landgren efter kommerserådet Carl Bagges död förvärvat Vikens Varv. Efter en sammanslagning av de båda varven på nytt, benämndes hela området Gamla varvet. Arealen var på 6 839 kvadratfamnar.
När Ambrosius Landgren dog 1845 ärvdes det av hans 16-årige son Adolf Fredrik. Ansvaret kom tills vidare att anförtros grosshandlare O.P. Dahlin. År 1856 övertog Asolf Fredrik Landgren driften av varvet och ledde det till sin död 1871, endast 42 år gammal. Landgren hade inga barn, så efter hans död övertog hans systerson George Douglas Kennedy ledningen, då 21 år gammal.
Det sista segelfartyg som byggdes på Gamla varvet, var Sigyn som sjösattes den 15 juli 1887. År 1907 upphörde varvet, eftersom staden behövde marken för att utöka hamnen. År 1912 tog staden över området, som då omfattade fastigheterna nummer 1, 2, och 3 i Majornas fjärde rote, samt masthamnen öster om Bläsan med tillhörande vattenområden.
På en del av området anlades Gamla Varvsparken. Gamla Varvsgatans ursprungliga sträckning från 1852 är numera till stor del borta, den kvarvarande delen heter från 1937 Delawaregatan.
Varvsnamn som förknippas med området är van Veldens varv, Baggens varv, Landgrenska varvet och Viken (grundat 1747).
Under varvets civila epok 1830–1887 byggdes det totalt 33 fartyg på sammanlagt 13 464 ton.
| Namn | Typ | Byggd | Svensk läst | Ny läst | Ton | Redare |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Braut Anund | ångfartyg | 1821 | 23,5 meter | 4,3 meter | 9,6 svåra läster | Bolaget Ångfartyg för fart å Göthaelf och Wenern |
| Experiment | Tvåmastad skonare | 1830 | ? | |||
| Götha Elf | ångfartyg | 1833 | 7,23 | 4,2 | 18 | Kgl. Götha Elfstyrelse, Göteborg |
| Superb | brigg | 1839 | 158 | 91 | 387 | C. G. Lindberg, Göteborg |
| Balder | brigg | 1845 | 169 | 97,3 | 414 | J. Grönvall & Co., Göteborg |
| Gerda | fullr. | 1847 | 249 | 167 | 710 | Olof Wijk, Göteborg |
| Wikingen | brigg | 1846 | 69 | D. Camegie & Co., Göteborg | ||
| Diadem | brigg | 1849 | 111 | 63,9 | 272 | G. Melin, Göteborg |
| Cleopatra | brigg | 1852 | 156 | 89,9 | 382 | G. Melin, Göteborg |
| Eos | ångfartyg | 1852 | 83,26 | 48 | 204 | G.J. Brusewitz, Göteborg |
| Aurora-Borealis | skepp | 1853 | 130 | 74,9 | 318 | N. Beckman, Göteborg |
| Eleonore | skepp | 1854 | 130 | 74,9 | 318 | N. Beckman, Göteborg |
| Galathea | brigg | 1856 | 84 | 48,4 | 205 | Björck & Engström, Göteborg |
| Hildur | skonare | 1858 | 77 | 41,9 | 178 | Adolf Frederik Landgrens Enka, Göteborg |
| Iduna | skepp | 1862 | 340 | 195,8 | 833 | G. Melin, Göteborg |
| Heidi | bark | 1864 | 265 | 153 | 650 | G. Melin, Göteborg |
| Neptun | ångfartyg | 1865 | D.W. Flobeck, Göteborg | |||
| Louis De Geer | skepp | 1866 | 352 | 226,5 | 862 | G. Melin, Göteborg |
| Pursuit | skepp | 1860—65 | 296 | 170,6 | 725 | Adolf Fredrik Landgren, Göteborg |
| Iris | bark | 1867 | 295 | 170,5 | 724 | Adolf Fredrik Landgren, Göteborg |
| Godeffroy | bark | 1867 | 240 | 138,8 | 590 | J.C. Godeffroy & Son, Hamburg |
| Erato | bark | 1869 | 329 | 190 | 807 | Adolf Fredrik Landgrens Enka, Göteborg |
| Ingeborg | ångfartyg | 1870 | 152 | 88 | 374 | August Leffler, Göteborg |
| Eigen | ångfartyg | 1870 | 223 | 128,7 | 547 | V. Furst & Co., Kristiania |
| August Leffler | ångfartyg | 1871 | 262 | 151,2 | 643 | C.L. Berggren, Göteborg |
| Advance | ångfartyg | 1873 | 81 | 46,8 | 199 | Theodor Ahrenberg, Göteborg |
| Ingeborg | ångfartyg | 1873 | 262 | 151,2 | 643 | August Leffler, Göteborg |
| Thule | ångfartyg | 1873 | ||||
| Adolf Landgren | bark | 1876 | 246 | 141,8 | 603 | Adolf Fredrik Landgrens Enka, Göteborg |
| Galathea | brigg | 1878 | 135 | 77,8 | 331 | George Douglas Kennedy Göteborg |
| Gurli | bark | 1879 | 294 | 169,6 | 721 | G.D. Kennedy, Göteborg |
| Zaima | brigg | 1883 | 136 | 78,8 | 335 | G.D. Kennedy, Göteborg |
| Sigyn | bark | 1887 | 149 | 83,7 | 356 | G.D. Kennedy, Göteborg |