Garkoppar är en handelsprodukt efter rening av kopparmalm. Det utgörs av koppar, som är så mycket raffinerat, att den är smidbar.
I ett första steg kallrostas kopparmalmen för att avlägsna främst svavel och andra flyktiga ämnen som arsenik. I rostbåsen lades in ved och ovanpå denna lades ett lager grovt slagen malm. Malmen varvades sedan med kolstybb. Rostningen gav upphov till en svavelhaltig, giftig, rök.
Nästa steg i processen var sulusmältningen, eller koncentrationssmältning. I suluugnen smältes malmen med träkol som bränsle, och koppar avskiljdes från övriga ämnen. Vattendrivna blåsbälgar blåste in luft via ugnens botten. Från smältan sjönk mellanprodukten skärsten, som kunde innehålla omkring 25-30 % koppar, till botten i ugnen och tappades i en sand- och lerfodrad grop. Järn och andra ämnen bildade slagg.
Skärstenen krossades i mindre bitar inför nästa process som var vändrostning, för att oxidera och driva ut kvarvarande svavel. Rostningen skedde i flera etapper från ett bås till ett annat, med krossning av skärstenen emellan. I vändrostbåsen lades skärstenen på ett lager träkol och därunder ved. Produkten efter denna process kallades vändrostverket.
I råkopparhyttan skedde slutligen ytterligare en rostning, varvid rostverket från tidigare processer, som huvudsakligen bestod av koppar- och järnoxider, blandades med träkol och flussmedel. Vid smältningen reducerades kopparn, medan skärstenens järnoxidföreningar bildade slagg. När rostverket smält, kunde slaggen tappas ut för sig och den metalliska råkopparn för sig. Råkopparn innehöll fortfarande runt 10 % orenheter och var därför inte smidbar.
De sista resterna av föroreningar avlägsnades genom garningen. Råkopparstyckena bäddades in med träkol i en garmur. I garmuren fanns två gropar, härdar, som kunde rymma omkring 800 kg var. Råkopparn smältes ned under stark lufttillförsel, och föroreningar i form av svavel, bly, järn och zink avgick i form av rök. Lufttillförsel skapades genom bläster från bälgar som drevs av en blåsmaskin. Genom garningen renades råkopparn från de sista resterna av järn och svavel.
Den färdiga kopparn tappades och göts i formar till smidbara koppartackor.