Lång konsonant eller geminata, som verbalsubstantiv kallat konsonantförlängning eller geminering, är språkvetenskapliga begrepp inom fonetik och fonologi för artikulering av konsonantljud under en tidsperiod längre än för en enkel konsonant, alltså långa konsonantljud och i synnerhet klusiler (explosiva konsonantljud).
Lång konsonant representeras i många skriftsystem av dubbelkonsonant och uppfattas ofta som en fördubbling av konsonanten. Geminering avser just detta, termen härrör från latinets geminare, en avledning av substantivet geminus ’tvilling’, medan geminata är verbets perfektparticip. Vissa fonologiska teorier använder dubbelkonsonant, dubbelskrivning eller dubbelteckning med mera synonymt om lång konsonant medan andra särskiljer dessa som egna distinkta fenomen. SAOB anger bland annat an konsonantfördubbling som begrepp för dubbelteckning av långt konsonantljud samt konsonantförenkling som begrepp för enkelskrivning eller förenkling av lång konsonant.
Lång konsonant förekommer inom till exempel finskan och schweizertyskan.