Linnés jordkrypare

 Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-01)
Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information)
Linnés jordkrypare
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamMångfotingar
Myriapoda
KlassEnkelfotingar
Chilopoda
OrdningJordkrypare
Geophilomorpha
FamiljStorjordkrypare
Geophilidae
SläkteGeophilus
ArtLinnés jordkrypare
Geophilus electricus
Vetenskapligt namn
§ Geophilus electricus
AuktorLinnaeus (1758)
Synonymer
Geophilus rhenanorum Verhoeff 1939
Geophilus helveticus Verhoeff 1928
Geophilus sudeticus Haase 1880
Arthronomalus flavus Newport 1845
Scolopendra ferruginea Geoffroy 1764
Geophilus electricus
Hitta fler artiklar om djur med

Linnés jordkrypare (Geophilus electricus) är en mångfotingart som först beskrevs av Carl von Linné 1758. Linnés jordkrypare ingår i släktet Geophilus och familjen storjordkrypare. Enligt den finländska rödlistan är arten sårbar i Finland. Arten är reproducerande i Sverige. Artens livsmiljö är lundskogar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Källor

  1. ↑ Verhoeff K.W. (1939) Streifzüge durch Spessart Odenwald und Hardt: Chilopoda, Bericht der Naturforschenden Gesellschaft zu Freiburg. 36: 225-243
  2. ↑ Misioch M. (1979) Notes on the taxonomy of Central Eurpoena Geophilomorpha. In: Camatini M. (ed.), Myriapod biology, Academic Press, London. 83-94
  3. ↑ Verhoeff K.W. (1928) Geophilomorphen-Beiträge und eine Lithobius-Form, Mitteilungen aus dem Zoologischen Museum in Berlin. 14: 229-286
  4. 1 2 Minelli A., Bonato L. (2006) European geophilomorph centipedes (Chilopoda: Geophilomorpha): a complete synonymical list with taxonomic and nomenclatural notes, Zootaxa. in progress
  5. ↑ Latzel R. (1880) Die Myriopoden der Österreichisch-Ungarischen Monarchie, Fischer, Wien. 1: XV+228 pp.
  6. ↑ Haase E. (1880) Ein neuer deutscher Geophilus, Zoologischer Anzeiger . 3: 68
  7. ↑ Newport G. (1845) Monograph of the class Myriapoda order Chilopoda; with observations on the general arrangement of the Articulata, Transactions of the Linnean Society of London. 19: 265-302, 349-439
  8. ↑ Bergsoe V., MeinertF. (1866) Danmarks Geophiler, Naturhistorisk Tidsskrift. 3(4): 81-103
  9. ↑ Geoffroy E.L. (1764) Histoire abrégèe des insectes dans laquelle ces animaux sont rangés suivant un órdre méthodique., Durand, Paris. Tome II, 690 pp.
  10. ↑ Verhoeff K.W. (1895) Beiträge zur Kenntnis paläarktischen Myriopoden. (II. Aufsatz: Über metteleuropäischen Geophiliden), Archiv für Naturgeschichte. 61: 346-356
  11. ↑ Verhoeff C. (1898) Beiträge zur Kenntnis paläarktischer Myriopoden. VI. Über paläarktische Geophiliden, Archiv für Naturgeschichte. 64: 335-362
  12. ↑ Kaczmarek J. (1979) Pareczniki (Chilopoda) Polski, Uniwersytet Imiena Adama Mickiewicza w Poznaniu, Seria Zoologica . 9: 1-98
  13. ↑ Linnaeus C. (1758) Systema naturae. Editio Decima., Holmiae. 1: 824 pp.
  14. 1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (17 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/geophilus+electricus/match/1. Läst 24 september 2012.
  15. ↑ ChiloBase: A World Catalogue of Centipedes (Chilopoda) for the web. Minelli A. (ed), 2006-10-10
  16. 1 2 Dyntaxa Geophilus electricus
  17. 1 2 (på finska/engelska) Suomen lajien uhanalaisuus 2010= / The 2010 red list of Finnish species. Helsinki: Ympäristöministeriö. 2010. Libris 12130085. ISBN 978-952-11-3805-8. Arkiverad från originalet den 9 september 2015. https://web.archive.org/web/20150909225926/http://www.ym.fi/fi-FI/Ajankohtaista/Julkaisut/Erillisjulkaisut/Suomen_lajien_uhanalaisuus__Punainen_kir%284709%29. Läst 15 oktober 2015 Arkiverad 9 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.