Patton var en av de mest framstående amerikanska befälhavarna under andra världskriget. Han är särskilt känd för sitt ledarskap över sjunde armén under fälttåget i Sicilien 1943, och senare över tredje armén i Frankrike och Tyskland 1944–1945 efter landstigningen i Normandie. Hans snabba och offensiva krigföring, ofta kallad "blitzkrig med amerikanska förtecken", bidrog till de allierades framryckning mot Nazitysklands nederlag.
Patton hade tidigare deltagit i både Mexikanska expeditionen 1916 och första världskriget, där han var pionjär inom användningen av stridsvagnar. Han var också en färgstark och kontroversiell figur, känd för sin tuffa disciplin, sina karismatiska tal till trupperna och sina starka åsikter, vilket ofta ledde till konflikter med både överordnade och allierade.
Pattons liv och karriär skildras i den prisbelönta filmen Patton från 1970, där han spelas av George C. Scott.
Biografi
George S. Patton var en färgstark pansargeneral under andra världskriget som uppmärksammades för sina segrar i kriget men också för sitt hårda styre och sina uttalanden i pressen. När de allierade landsteg i Nordafrika i november 1942 under befäl av generallöjtnant Dwight D Eisenhower var Patton chef för en amerikansk styrka som erövrade Marocko. Patton blev 6 mars 1943 befälhavare för 2:a amerikanska kåren som ingick i 18 armégruppen under den brittiske generalen Harold Alexander. Motståndet utgjordes av axelmakternas Armégrupp Afrika, som bildats 22 februari 1943 och bestod av tyska och italienska trupper med generalfältmarskalk Erwin Rommel som befälhavare men redan 10 mars blev generalöverste Hans-Jürgen von Arnim ny befälhavare. Axelmakterna kapitulerade i Nordafrika 13 maj 1943. Patton var därefter chef för den amerikanska 7:e armén 10 juli - 31 december 1943. Pattons trupper deltog i erövrandet av Sicilien 10 juli - 17 augusti 1943 och Patton intog slutligen Messina 16 augusti. Från 25 januari 1944 till 7 oktober 1945 ledde Patton den amerikanska 3:e armén i Nordvästeuropa, bland annat under Ardenneroffensiven. Han utmärkte sig fram till krigets slut som en av de allierades främsta befälhavare på slagfältet. Efter kriget blev han militärguvernör i Bayern. Från 7 oktober 1945 fram till sin död var han chef för 15:e armén. Patton blev brigadgeneral 1 oktober 1940, generalmajor 4 april 1941, generallöjtnant 12 mars 1943 och general 14 april 1945.
Den 9 december1945, några månader efter andra världskrigets slut, skadades Patton allvarligt i en bilolycka utanför Mannheim, Tyskland, när hans bil kolliderade med en lastbil. Han ådrog sig en fraktur på halskotpelaren och blev förlamad från halsen och nedåt. Trots intensiv vård avled han tolv dagar senare, den 21 december 1945, på ett militärsjukhus i Heidelberg.
Efter George S. Pattons död har det förekommit olika konspirationsteorier som ifrågasätter den officiella förklaringen om att han avled till följd av komplikationer efter en bilolycka. Vissa teorier menar att Patton mördades på grund av sina politiska åsikter och kritik mot de allierades ockupationspolitik i Tyskland, eller för att han motsatte sig Sovjetunionens inflytande i Europa efter kriget. Dessa påståenden saknar dock stöd i tillgängliga historiska bevis och betraktas allmänt som spekulationer.
De flesta historiker och experter anser att Pattons död orsakades av olyckan och efterföljande medicinska komplikationer, och att konspirationsteorierna är resultatet av hans kontroversiella personlighet och starka offentliga profil.
Övrigt
Patton deltog i sommarolympiaden 1912 i Sverige där han tävlade i modern femkamp.
Dåvarande kavallerilöjtnant George S. Patton designade 1913 USA:s sista fastställda militära sabelmodell; m/1913.
Pattons datum för utnämningar till olika militära grader.
Datum
Grad
Komponent
11 juni 1909
Fänrik (Second Lieutenant)
Reguljära armén
23 maj 1916
Löjtnant (First Lieutenant)
Reguljära armén
15 maj 1917
Kapten (Captain)
Reguljära armén
26 januari 1918
Major
Nationella armén
30 mars 1918
Överstelöjtnant (Lieutenant Colonel)
Nationella armén
17 oktober 1918
Överste (Colonel)
Nationella armén
30 juni 1920
Kapten (permanent grad)
Reguljära armén
1 juli 1920
Major
Reguljära armén
1 mars 1934
Överstelöjtnant
Reguljära armén
1 juli 1938
Överste
Reguljära armén
2 oktober 1940
Brigadgeneral (Brigadier General)
USA:s armé
4 april 1941
Generalmajor (Major General)
USA:s armé
12 mars 1943
Generallöjtnant (Lieutenant General)
USA:s armé
14 april 1945
General (fyra-stjärnig)
USA:s armé
Patton uppnådde generalsgrad kort före krigsslutet i april 1945, en höjning som reflekterade hans avgörande ledarskap under kampanjerna i Europa. Efter kriget återgick hans permanenta grad till reguljära armén, medan generalgraden var en temporär utnämning inom Army of the United States.
USA
.svg){kind=small}
_Bar.png){kind=small}
.svg){kind=small}
_Ribbon.svg){kind=small}
_rib.PNG){kind=small}
