Germanistik

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-08)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Germanistik är den ursprungligen tyska, men också internationellt använda, beteckningen för tysk språk- och litteraturvetenskap, det vill säga de två forskningsområden och det universitetsämne som i Sverige av historiska skäl går under namnet tyska. Motsvarande ämne vid Åbo Akademi heter germansk filologi.

Även i Sverige ser man begreppet germanistik ibland (inte sällan används det för att avgränsa universitets- och i synnerhet forskningsämnet från skolämnet tyska); oftare förekommer yrkesbeteckningen germanist. Formellt blir de nydisputerade i ämnet emellertid filosofie doktorer i tyska (eventuellt med tillägget "med språkvetenskaplig (/litteraturvetenskaplig) inriktning").

Germanistisk forskning i Sverige

Den svenska germanistiken hade länge och väl sin tyngdpunkt inom språkvetenskapen. I synnerhet har det språkhistoriska fältet traditionellt dominerat forskningen, men där har ett tydligt skifte ägt rum under de senaste årtiondena: idag undersöks även den samtida tyskan och till exempel andraspråksinlärning i hög utsträckning.

Under samma tid som denna förskjutning ägde rum, har även litteraturvetenskapen vunnit terräng inom ämnet; här var tyska institutionen vid Stockholms universitet föregångare. Litteraturvetenskapen utgör idag en helt separat inriktning inom den germanistiska forskarutbildningen i Stockholm, Göteborg och Växjö. Litterära kontakter mellan Sverige och Tyskland har i olika former varit ett ofta återkommande undersökningsobjekt i Stockholm, medan forskning kring samtidsprosa och det tidiga 1900-talets dramatik dominerar i Göteborg. Även vid Uppsala universitet bedrivs forskning i större utsträckning inom tysk litteraturvetenskap.

Några personer med bakgrund inom germanistiken

Externa länkar