Slaget vid Gestilren

Slaget vid Gestilren
Del av striden mellan Sverkerska och Erikska ätten
Minnesmärke över slaget vid Gestilren
Ett monument i Västergötland över slaget vid Gestilren.
Ägde rum 17 juli eller 18 juli 1210
Plats Gestilren, Sverige
Resultat Avgörande seger för Erikska ätten
Stridande
Sverkerska ätten Erikska ätten
Befälhavare och ledare
Sverker den yngre   † Erik Knutsson

Slaget vid Gestilren stod år 1210 mellan Erik Knutssons och Sverker den yngres trupper. Sverker den yngre stupade i slaget liksom Folke Birgersson av Bjälboätten. Slaget är den första händelse där folkungarna skall ha varit inblandade. Genom slaget led den sverkerska ätten sitt slutgiltiga nederlag i maktkampen om Sverige. Det ägde rum antingen i Uppland eller i Västergötland.

Bakgrund

Slaget vid Gestilren föregicks av en flera generationer lång maktkamp mellan den erikska och den sverkerska ätten. Efter att Knut Eriksson 1167 vunnit regeringsmakten hade dock läget stabiliserats, och åren som följde präglades av politiskt samförstånd. Vid hans naturliga frånfälle 1195 övergick kronan till Sverker den yngre. När denne utsåg sin minderårige son till jarl gjorde dock Knut Erikssons fyra söner 1205 uppror, under vilket slaget vid Älgarås i Tiveden stod. Tre av de Erikska bröderna dödades vid slaget och den ende överlevande av Knut Erikssons söner, Erik Knutsson, flydde därefter till Norge.

År 1208 utmanade han ånyo kung Sverker, då slaget vid Lena (även känt som Kungslena) i Västergötland utkämpades. Utgången av detta slag tvingade kung Sverker att fly till Danmark, för att två år senare, med hjälp av danska trupper, återvända i syfte att återta sin förlorade krona. Men vid Gestilren triumferade Erik Knutsson än en gång, samtidigt som Sverker stupade. Samma år kröntes kung Erik av ärkebiskopen Valerius. Slaget vid Gestilren markerade slutet för maktkampen mellan den erikska och den sverkerska kungaätten. Efter nära ett sekel av konflikter stabiliserades det politiska läget i Sverige och en konsolidering av riket tog fart.

Lokalisering

Lokaliseringen av Gestilren är omdebatterad. Det har förekommit olika förslag genom tiderna, men inget av dem har kunnat styrkas med arkeologiska fynd. Efter ett arkivfynd 1996 förespråkas dock Gästre i Frösthults socken i västra Uppland av många experter, och det har blivit standarduppfattningen bland ortnamnsforskare. Denna identifikation har dock kritiserats av historikern Dick Harrison.

Ett minnesmärke över slaget vid Gestilren restes 1910 i Varvs socken i Västergötland. Ett tillägg till Äldre Västgötalagens kungalängd har lett fram till denna lokalisering. I tillägget kan man läsa att kung Sverker slogs ihjäl i ”Gestilren mellan dala och lena”. Orterna Dala och Lena (Kungslena) finns i denna del av Västergötland. Tillägget gjordes på 1430-talet.

1989 lyfte Gunnar Linde i stället fram Göstrings (förut Gilstrings) härad i Östergötland, men fick inga efterföljare inom forskningen.

Gästre, Uppland

En ort i Sverige som kallats Gestilren (eller Gestillreen/Gästillreen) låg i Frösthults socken i Uppland. Genom ett arkivfynd 1996 kunde landsarkivarien Lars Otto Berg identifiera ett ortnamn Gestilren som tydligt kunde knytas till Gästre i Frösthult. År 2004 tog även ortnamnsforskaren Staffan Fridell ställning för Gästre i Frösthult. Genom en historisk språkanalys kom Fridell till slutsatsen att Gestilren och Gästre ”är samma by och samma namn. Närmare bestämt anser jag att Gæstilren är en ursprungligare form av namnet Gästre. Fridell har efter en senare och mer omfattande undersökning av samtliga källuppgifter om slaget framlagt ytterligare språkvetenskapliga argument som talar för Gästre. Fridell menar att den samlade forskningen efter 1998 (Rahmqvist, Berg, Sandblom och Larsson) successivt gjort det ”alltmer sannolikt att byn Gästre i västra Uppland är identisk med det medeltida Gestilren”.

Gästre i Uppland framhålls också av bröderna Lindström i boken Svitjods undergång och Sveriges födelse med en utförlig argumentation som knyter platsen till de stormannaätter som kan lokaliseras till det ursprungliga Fjädrundaland. Folklandet skall enligt författarna ha omfattat inte bara det i dag kända området i Uppland, utan också de östligare delarna av dagens landskap Västmanland.

År 2009 utkom en samlad vetenskaplig undersökning i ämnet under medverkan av en tvärvetenskaplig grupp forskare: historikern Lars-Otto Berg, kulturgeografen Marja Eriksson, ortnamnsforskaren Staffan Fridell, medeltidshistoriken Lars Gahrn, arkeologen Mats G. Larsson samt medeltidshistoriken Sigurd Rahmqvist. Deras samlade bedömning var, att ”allt talar för att striden 1210 stod vid den stora kungsby som idag heter Gästre i Simtuna härad i det uppländska folklandet Fjädrundaland”.

Svenskt Ortnamnslexikon meddelar i upplagan från 2016 såsom oproblematiskt att Gestilren och Gästre är samma ort. Namnet skall ursprungligen ha betytt "Kanten av sjön Gæstil", vilket i sin tur kunde gå tillbaka på ett äldre namn på Örsundaån, *Gæist.

Dick Harrison har dock varit skeptisk till utpekandet av byn Gästre.

Varv, Västergötland

Kyrkoherden Thore Odhelius (1705–1777) utpekade i mitten av 1700-talet Varvs socken i Västergötland som platsen för slaget med orden "Var denna strid utkämpades, är ovisst för historieskrivarna: vid Gestilren säga de, men var denna plats finnes, äro de helt okunniga om. (…) Men nära Lena finnes en gård, kallad Gislaryd, av hvilken byn Hvarf sedermera uppstod. Men detta Gislaryd var enligt vår mening för de gamle känt som Gestilren." År 1910 restes en minnessten över slaget med inskriptionen: ”Gud skydde Sveriges rike! Sjuhundra år efter slaget vid Gestilren reste Västgötar denna sten 1910.” Stenen ägs av Stiftelsen Västergötlands museum. Odhelius preciseringsförsök går troligen tillbaka till Johannes Messenius som i Scondia Illustrata på 1630-talet placerade slaget i närheten av Lena.

Källor som nämner en plats med det exakta namnet Gestilren i Västergötland saknas, med undantag av vissa ortnamn vilka man dock antar är uttryck för en lokal tradition uppkommen under sen tid. Den enda medeltida källa som placerar slaget i Västergötland är ett över 200 år senare tillägg av en okänd skrivarhand i Västgötalagens kungakrönika (se nedan) som troligen var den källa som Messenius anlitade. Den plats som utpekas i Västgötalagens kungakrönika ligger 4-7 kilometer från det ovannämnda monumentet.

Eventuell dansk inblandning

Det har hävdats att Sverker den yngre hade danskt kavalleri med sig, ibland preciserat till 18 000 man. Detta bekräftas, till skillnad från slaget vid Lena, inte av danska källor: de säger endast att Sverker dog och att segraren i striderna var Erik Knutsson som därefter kunde styra Sverige. Danmark var vid denna tid involverat i strider i Baltikum. Slaget vid Gestilren kan därmed förmodligen snarare ses som en inrikes uppgörelse mellan de sverkerska och erikska ätterna än en strid mellan svenskar och danskar. En kort tid efter slaget gifte sig kung Erik Knutsson med den danske kungen Valdemar Sejrs syster Rikissa av Danmark.

Historiska källor

Förutom arkivfyndet i Frösthults sockens kyrkoräkenskapsböcker för perioden 1581–1628 finns i huvudsak fyra medeltida källor som nämner Gestilren:

Lunda-annalerna

I Lunda-annalerna står:

”1210. Bellum Gestilren 15. Kal. August, ubi occubuerunt Suercherus rex et Fulco dux.” (Översättning: ”1210. Drabbningen [eller: Slaget] vid Gestilren den 18 juli, där kung Sverker och jarl Folke föll [eller: där föll kung Sverker och jarl Folke].”)

Västgötalagens kungakrönika

I Västgötalagens kungakrönika heter det om Sverker den yngre, att "Folkungarne slogo Sverker ihjel i Gestilren". Detta lär vara första gången ordet folkungar nämns och texten tillägger dessutom att det var Sverkers egen måg som dödade honom. Vidare är kungakrönikan, i likhet med Västergötlands lagmanslängd ett tillägg som bands ihop med den äldre Västgötalagen omkring år 1325, av den så kallade Vidhemsprästen. Tilläggen brukar dateras till 1240-talet, men upphovsmannen är okänd. I avskriften Codex Holmiensis D 4, som dateras till första halvan av 1400-talet, anges att Gestilren ligger ”mellan Dala och Lena”. Det troliga är att detta är ett förklarande tillägg som gjorts av den som gjorde avskriften Codex Holmiensis D 4, men möjligheten finns också att Codex Holmiensis D 4 går tillbaka på en mer ursprunglig text.

Skänningeannalerna

I Skänningeannalerna nämns följande:

Annales Dano-Svecani

I Annales Dano-Svecani nämns: ”Bellatum est rursum in Gyllstenreen ubi rex Suercherus, dictus Hack, Caroli regis filius, occubuit et Folcho dux, alii uoque multi uiri Nobiles Folkungis, cessitque uictoria Sueuis”

”Krigat har man ånyo på Gestilren, där kung Sverker, kallad Hack, kung Karls son, vilar och även hertig Folke, även många andra män av folkungarnas herrar; och segern tillföll svenskarna.”

Referenser

Noter

  1. 1 2 3 4 Steinwall, Åke. ”Slaget vid Gestilren”. Populär Historia, nummer 7. http://popularhistoria.se/artiklar/slaget-vid-gestilren/. Läst 9 oktober 2016 och publicerat den 29 juni 2010.
  2. 1 2 Berg, Lars Otto (1999). ”Var låg Gestilren?.”. Namn och bygd (Uppsala : Namn och bygd, 1913-) 1999 (87),: sid. [81]-86 : ill.. ISSN 0077-2704. ISSN 0077-2704 ISSN 0077-2704. Libris 2939394
  3. ↑ Troedsson Ingegerd, Sandblom Sven, red (2009). Striden i Gestilren 1210: varför? vad hände? och sen då?. Enköping: Enköpings kommuns kulturförvaltning. Libris 11465103. ISBN 9789163340963
  4. ↑ Berg, Lars Otto (2004). ”Var stod slaget vid Gestilren?”. Populär historia 2004:7/8,: sid. 92-95 : ill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. Libris 9559769
  5. 1 2 Mats Wahlberg, red (2016). Svenskt Ortnamnslexikon, andra reviderade upplagan.. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. sid. 112. ISBN 978-91-86959-32-6
  6. ↑ Linde, Gunnar (1989). ”Gestilren: ett försök till lokalisering”. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1989 ,: sid. [36]-41. 0473-4351. ISSN 0473-4351. Libris 9146109
  7. ↑ Fridell, Staffan (2004). ”Gästre och Gæstilren”. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2004: sid. 40 ff.. 0473-4351. ISSN 0473-4351. Libris 9858768
  8. ↑ Fridell, Staffan (2007). ”Var stod slaget vid Gestilren 1210?”. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2007,: sid. [27]-54. 0473-4351. ISSN 0473-4351. Libris 10718545
  9. ↑ Lindström, Henrik; Lindström Fredrik, Hofsten Lotten von (2006). Svitjods undergång och Sveriges födelse. Stockholm: Bonnier. Libris 10243550. ISBN 91-0-010789-1
  10. ↑ Striden i Gestilren 1210. Varför? Vad hände? Och sen då? 2009, 280 sid.
  11. ↑ Harrison, Dick (2002). Jarlens sekel: en berättelse om 1200-talets Sverige. Stockholm: Ordfront. sid. 591. Libris 8449618. ISBN 91-7324-898-3
  12. ↑ "Den tvärsäkra lokaliseringen av Gestilren till Gästre by är bara en gissning (vi vet inte var Gestilren låg; Gästre är en hypotes av många)." Harrison, Dick (2006). ”Sveriges vagga à la Lindström”. Svenska Dagbladet (Stockholm) (27 oktober). http://www.svd.se/kultur/litteratur/sveriges-vagga-a-la-lindstrom_33905.svd.
  13. ↑ Celsius, Olof; Odhelius Thorerus A. (1750) (på latin). De Vartofta, Vestrogothiæ territorio. Upsaliæ. Libris 2497671
  14. ↑ Stenens geografiska placering 58°11′46″N 13°49′38″Ö / 58.19611°N 13.82722°Ö
  15. ↑ Västergötlands fornminnesförenings tidskrift. 1983/1984, Det tidiga Västergötland : en aktuell historia. Skara: Skaraborgs länsmuseum. 1983. sid. 30-38. Libris 8261537
  16. ↑ Beckman, Natanael (1912). Ur vår äldsta bok: [Äldre västgötalagen]. Stockholm: Norstedt. Libris 8209941

Källor

Vidare läsning