| Gilgamesh akkadiska: đđđđŠ sumeriska: đđđđ”đ | |
|---|---|
| Kung av Uruk | |
| Möjlig avbildning av Gilgamesh som "djurens konung", dĂ€r han hĂ„ller ett lejon i sin vĂ€nsterarm och en orm i sin högerhand. FrĂ„n en assyrisk palatsrelifef (713â706 f.Kr.) frĂ„n Dur-Sharrukin och numera lagrad hos Louvren. | |
| Regeringstid | ca 2900â2350 f.Kr. |
| FöretrÀdare | Dumuzid |
| EftertrÀdare | Ur-Nungal |
| Barn | Ur-Nungal |
| Far | Lugalbanda (enligt sumerisk poesi) |
| Mor | Ninsun (enligt sumerisk poesi) |
Gilgamesh var en sumerisk furste. Han hÀrskade cirka Är 2 800 f.Kr. i stadsstaten Uruk och var son till Lugalbanda. Han Àr Àven hjÀlte i forntida mesopotamisk mytologi och huvudpersonen i Gilgamesheposet, en episk dikt skriven pÄ akkadiska under det andra Ärtusendet före Kristus. Den historiska vetskapen om Gilgamesh Àr osÀker, och efter sin död lÀr han ha upphöjts till halvgud.
Gilgamesh var möjligen den tredje kungen i Uruk i Sumer i nuvarande Irak. Han omnÀmns i historiska kÀllor först efter sin livstid, dÀr han redan framstÄr som gudomlig.
Han var sonson till Enmerkar, son till Lugalbanda och far till Ur-Nungal. Gilgamesh eftertrÀddes av sin son Ur-Nungal som regerade i 30 Är: "Gilgamesh, vars far var en vÄlnad, hÀrskare av Kulaba, regerade i 126 Är".
Gilgamesh lÀt bygga ett tempel till Ninlil i Nippur. Enligt traditionen var det han som lÀt uppföra murarna i Uruk, vilket Ätminstone kan stÀmma enligt historisk datering.
Gilgamesheposet Àr ett av ett antal olika berÀttelser med Gilgamesh som huvudperson, och frÄn 2000 f.Kr. och ett par sekler framÄt författades minst Ätta olika versioner av eposet. Historien om syndafloden, som Àven figurerar exempelvis i Bibeln, anses ha övertagits frÄn Atrahasiseposet. BerÀttelsen om en stor flod som förÀndrar historien i grunden var en vÀlkÀnd trop för forntidens folk.
Eposet ÄterupptÀcktes i Ashurbanipals bibliotek 1849. Efter att ha översatts i början av 1870-talet orsakade det omfattande kontroverser pÄ grund av likheter mellan delar av det och den hebreiska bibeln. Gilgamesh förblev mestadels obskyr fram till mitten av 1900-talet, men sedan slutet av 1900-talet har han blivit en alltmer framstÄende figur i modern kultur. Numera betraktas Gilgamesheposet som en av vÀrldslitteraturens klassiker.
|