Giuseppe Passeri

Giuseppe Passeri
Född12 mars 1654
Rom
Död2 november 1714 (60 år)
Rom
Medborgare iKyrkostaten
SysselsättningMålare, arkitekt
Befattning
Ledamot (1693–)
Redigera Wikidata

Giuseppe Passeri, född 12 mars 1654 i Rom, död 2 november 1714 i Rom, var en italiensk målare under barockepoken. Han var elev till släktingen Giovanni Battista Passeri och senare till Carlo Maratta.

Biografi

Under sin utbildning influerades Passeri av bröderna Carraccis, Guido Renis och Nicolas Poussins måleri.

På uppdrag av kardinal Francesco Barberini målade Passeri två fresker i Palazzo Barberini. Omkring 1686 utförde han Den obefläckade Avlelsen för San Tommaso in Parione och Den tvivlande Tomas för Santa Croce in Gerusalemme. I Santa Maria in Aracoeli på Capitolium kan man beskåda freskerna Jungfru Marie död och Jungfru Marie himmelsfärd av Passeris hand.

År 1693 blev Passeri ledamot av Accademia di San Luca. I Louvren i Paris är Passeri representerad med två målningar: Den heliga Katarinas mystika förlovning och Armida och Rinaldos följeslagare.

Verk i urval

Bilder

Referenser

Noter

  1. ↑ RKDartists, RKDartists-ID: 62024, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00136728, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 KulturNav, KulturNav-ID: adfc40f7-3e39-49f2-b90b-26eae418f991, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Union List of Artist Names, 2 november 2017, ULAN: 500021658, läst: 11 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  5. ↑ RKDartists, RKDartists-ID: 62024, läst: 26 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Union List of Artist Names, 2 mars 2019, ULAN: 500021658, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 BeWeB, BeWeB person-ID: 1511, läst: 14 februari 2021.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Blunt 1992, s. 54.
  9. ↑ Blunt 1992, s. 321.
  10. ↑ Blunt 1992, s. 65.
  11. ↑ Blunt 1992, s. 75, 325.
  12. ↑ Blunt 1992, s. 121.
  13. ↑ Blunt 1992, s. 124.
  14. ↑ Blunt 1992, s. 181.
  15. ↑ Blunt 1992, s. 182.
  16. ↑ Blunt 1992, s. 202.

Webbkällor

Tryckta källor

Externa länkar