| Graham Phillips | |
| Graham Phillips, 11 november 2012. | |
| Född | 26 januari 1979 (47 år) Nottingham, Storbritannien |
|---|---|
| Medborgare i | Storbritannien |
| Sysselsättning | Journalist, youtuber, krigskorrespondent |
| Redigera Wikidata | |
Graham William Phillips, född 26 januari 1979, är en brittisk bloggare, videobloggare och journalist.
Han beskriver sig själv som en ”oberoende brittisk journalist” och är föremål för sanktioner från Storbritannien för att ha producerat och publicerat videomaterial som enligt den brittiska regeringen glorifierar Rysslands invasion av Ukraina 2022 samt sprider desinformation till stöd för invasionen.
Han är även föremål för sanktioner från Europeiska unionen och Ukraina.
Phillips blev den första brittiskfödde brittiske medborgaren som placerades på Storbritanniens sanktionslista med anledning av Rysslands krig mot Ukraina och är fortfarande den enda brittiskfödde brittiske medborgaren som omfattas av sådana sanktioner.
Phillips uppger att han ”visar sanningen om Donbas” och har anklagat Ukrainas regering för att vara nazistisk samt för att beskjuta civila utan urskillning.
Från 2013 rapporterade Phillips från Ukraina under Euromajdan och senare under Kriget i Donbas. Han arbetade först som frilansreporter för de ryssländska statliga tv-kanalerna RT (2013–2014) och Zvezda (2014–2015), innan han fortsatte sin verksamhet via sin egen YouTube-kanal.
Före nedstängningen av kanalen hade den flera hundra tusen prenumeranter och över 112 miljoner visningar. Phillips har mottagit flera utmärkelser från ryssländska myndigheter, däribland från den ryssländska federala säkerhetstjänsten FSB.
Phillips stödde Brexit i folkomröstningen 2016.
BBC beskrev 2017 Phillips som ofta verksam mitt i striderna i Donbas och noterade att hans våghalsiga stil väckt uppmärksamhet hos publiken.
Under Rysslands invasion av Ukraina 2022 har Phillips publicerat videor från de rysslandskontrollerade områdena i Ukraina. I vissa av dessa har han burit ryssländsk militäruniform och symboler, däribland Z-symbolen.
I juli 2022 införde den brittiska regeringen sanktioner mot Phillips och uppgav att hans verksamhet stödde och främjade handlingar och politiska åtgärder som destabiliserade Ukraina samt hotade landets territoriella integritet, suveränitet och självständighet. Sanktionerna bidrog senare till att hans Youtube-kanal stängdes ned 2023.
I oktober 2024 beviljades Phillips politisk asyl i Ryssland.
I november 2025 offentliggjordes att Phillips utreds av Metropolitan Police för misstänkta krigsbrott relaterade till flera påstådda överträdelser av Genèvekonventionerna, däribland hans intervju 2022 med den brittisk-ukrainske krigsfången Aiden Aslin. Phillips har förnekat anklagelserna och fortsätter sin verksamhet från de rysslandskontrollerade delarna av Donbas, särskilt Mariupol.
Phillips födelseort har i olika källor angetts som Nottingham, Newcastle eller Dundee. En BBC-podd från 2025 beskrev honom som en ”kille från Nottingham”.
Phillips gick i Perth High School och tog examen vid University of Dundee med en dubbel examen i filosofi och historia i början av 2000-talet.
Under studietiden började Phillips arbeta som frilansjournalist. Han skickade artiklar till The Scotsman och genomförde praktik vid The Guardian.
Under samma period försökte han även etablera sig som ståuppkomiker och uppträdde tillsammans med bland andra Miles Jupp, Frankie Boyle och Russell Brand. Han använde ibland pseudonymen Brandon Reed och medverkade vid flera tillfällen på Edinburgh Festival Fringe.
År 2000 reste Phillips och hans bröder genom USA med ryggsäck. Bland annat besökte de inspelningsplatsen för filmen RoboCop, som var en av hans favoritfilmer.
Under sin tid vid University of Dundee ledde Phillips en kampanj för att få Baywatch-skådespelaren David Hasselhoff vald till universitetsrektor år 2001. Hasselhoff beskrev nomineringen som en stor ära men tackade nej på grund av andra åtaganden.
Tillsammans med den lokale konstnären Benni Esposito drev Phillips även en komedishow med Hasselhoff-tema i Dundee, vilken senare sattes upp i Londons West End.
Efter examen flyttade Phillips till London där han under flera år arbetade vid den numera nedlagda myndigheten Central Office of Information. Där granskade han statliga webbplatser och sammanställde rapporter åt Storbritanniens parlament. Senare har han beskrivit arbetet som monotont och frustrerande.
Phillips besökte Ukraina första gången 2009 då han reste till Dnipropetrovsk för att se en landskamp med England inom kvalspelet till Världsmästerskapet i fotboll 2010. Han flyttade därefter till Ukraina 2010 i hopp om att få en nystart i livet.
Han bosatte sig i Kiev och arbetade inledningsvis som engelsklärare. Samtidigt startade han bloggen Brit in Ukraine, där han skrev om Ukrainas politik, Ukrainas historia, vardagslivet i landet, Europamästerskapet i fotboll 2012 samt sexturism i Ukraina. Bloggen innehöll bland annat texter om prostitution, kontaktannonser, äktenskapsförmedling och bordeller.
Bloggen bytte senare namn till Graham W Phillips, därefter The Truth Speaker, innan den slutligen togs bort.
År 2012 började Phillips arbeta som journalist i Kiev för den engelskspråkiga tidskriften What's On. Där genomförde han bland annat intervjuer med Chris Rea och Sergej Baltatja.
Efter att ha lämnat tidskriften arbetade Phillips som frilansjournalist i Ukraina. Han publicerade artiklar i bland annat New Statesman, Kyiv Post och Pravda.ru.
Hans arbete kretsade ofta kring kriminalfall. Han rapporterade bland annat om mordet på Oksana Makar och om briten Barry Pring, som dödades utanför Kiev.
I början av 2013 gav Phillips ut boken Ukraine – Men, Women, Sex, Murder, som avslutades med hans egen utredning av Barry Prings död.
För bloggen skrev Phillips under 2012 och 2013 en serie artiklar som var starkt kritiska mot den ukrainske nationalistiske politikern Stepan Bandera och det nationalistiska partiet Svoboda. Han beskrev Bandera som en ”nazist” och Svoboda som ”nyfascister”.
Journalisten Paul Kenyon har skrivit att Phillips under Euromajdan uppmärksammade högernationalistiska inslag inom protesterna och därefter alltmer kom att ansluta sig till den ryssländska synen på händelserna i Ukraina.
Phillips började aktivt publicera blogginlägg kritiska mot Euromajdan och beskrev bland annat aktivister inom rörelsen som ”terrorister”. Under denna period medverkade han även i intervjuer för den ryssländska statliga tv-kanalen RT och genomförde gataintervjuer runt om i Ukraina för sin YouTube-kanal.
I mars 2014, då Phillips bodde i Odessa, reste han till Krim samtidigt som Ryssland tog kontroll över halvön. Han skrev då en artikel för tidskriften Politico där han uppgav att de flesta personer han talat med på Krim stödde Ryssland.
I april 2014 började Phillips arbeta som frilansreporter för RT i Donbas. Han rapporterade om det framväxande Rysk-ukrainska kriget efter att flera av kanalens ordinarie team nekats inresa till Ukraina. Phillips uppgav att arbetet för RT var sekundärt i förhållande till hans ambition att utveckla den egna Youtube-kanalen.
Han fortsatte därefter att återkommande rapportera från Krim under åren efter den ryssländska annekteringen.

The Guardian skrev i maj 2014 att Phillips hade blivit uppmärksammad genom sina subjektiva rapporter i gonzojournalistisk stil från kriget i östra Ukraina samt genom sin hårda kritik mot Majdanprotesterna och den nya ukrainska regeringen.
En stor del av uppmärksamheten kring Phillips genererades genom hans omfattande aktivitet på Youtube, där han under intensiva perioder publicerade mellan 20 och 30 videor per dag samtidigt som han arbetade för RT.
Hans rapporteringsstil har jämförts med Timothy Treadwell, känd från dokumentären Grizzly Man.
Under våren 2014 frihetsberövades Phillips vid flera tillfällen av båda sidor i konflikten.
I maj 2014 greps han av Ukrainas väpnade styrkor under rapportering från Mariupol. Efter ett dygn i förvar frigavs han mot villkoret att omedelbart lämna Ukraina.
RT protesterade mot behandlingen av Phillips, som av kanalen beskrevs som en tillfällig korrespondent.
Efter att ha bevakat Världsmästerskapet i fotboll 2014 i Brasilien återvände Phillips till Donbas sommaren 2014, trots villkoren för sin tidigare frigivning.
Kort efter ankomsten greps han återigen av ukrainska styrkor vid Donetsks internationella flygplats. Han hölls kvar i tre dagar innan han utvisades till Polen och belades med ett treårigt inreseförbud till Ukraina.
Phillips hävdade att han utsatts för dålig behandling under frihetsberövandet och att hans bil, en Rover 75, hade beslagtagits. Ukrainska myndigheter anklagade honom samtidigt för att stödja terrorism och beskrev honom som en propagandist i Kremls tjänst.
Trots inreseförbudet återvände Phillips återigen till Ukraina senare samma år.
I november 2014 skadades han av splitter under rapportering från frontlinjen i Kriget i Donbas.
Vid denna tid arbetade han som frilansare för den ryssländska statliga tv-kanalen Zvezda, efter att samarbetet med RT hade upphört efter den andra utvisningen från Ukraina. Han fortsatte samtidigt att publicera material på sin Youtube-kanal.
I slutet av 2014 hade den ryssländska tv-kanalen NTV premiär för filmen Военкор (Krigskorrespondenten), vars huvudperson delvis inspirerades av Phillips erfarenheter som reporter i Ukraina.
I mars 2015 återvände Phillips till Storbritannien efter att ha rapporterat från Slaget om Debaltseve. Vid ankomsten till Heathrow Airport förhördes han av MI5 om sitt arbete i Donbas. Några anklagelser väcktes inte och han frigavs efter flera timmars förhör.
I början av 2015 lades Phillips till på den ukrainska webbplatsen Myrotvorets, som publicerar uppgifter om personer som betecknas som Ukrainas fiender och uppmanar till åtgärder mot dem.
Tillbaka i Storbritannien våren 2015 organiserade Phillips en insamling för humanitär hjälp till Donbas. The Daily Beast anklagade honom för att ha avlägsnat en demonstrant som ropat att separatistledaren Givi var en mördare.
På kritik om att insamlingen suddade ut gränsen mellan journalistik och aktivism svarade Phillips att journalister också kan göra nytta.
Vid denna tid deklarerade han att han framöver skulle verka som en helt publikfinansierad och oberoende journalist, med Youtube som huvudsaklig plattform.
I april 2015 försökte Phillips ta sig in i Stepan Bandera-museet i London samtidigt som han ropade att det var ett museum tillägnat en nazistisk kollaboratör. Han avlägsnades därefter av polis.
Senare under 2015 återvände Phillips till Donbas. Webbplatsen Inverse publicerade då en artikel baserad på hans drönarfilmer från den svårt krigsskadade staden Pervomajsk i Luhanskregionen.
Phillips hävdade att drönarbilderna gjorde det möjligt för människor att uppleva krigets verklighet på ett mer direkt sätt och att förstörelsen i Pervomajsk hade orsakats av ukrainsk beskjutning.
I mars 2016 presenterade Phillips filmen Aramis, som skildrade livet för en Donbasmilisman som han kände personligen och som hade dödats i strid. Premiären hölls i Sankt Petersburg.
Därefter producerade han en dokumentär om firandet av Segerdagen på det rysslandskontrollerade Krim.
Den 16 mars 2016 greps Phillips i Riga efter att ha stört arrangemangen kring Remembrance Day of the Latvian Legionnaires. Han ropade att evenemanget hyllade fascister och vägrade följa polisens anvisningar.
Efter gripandet utvisades han till Ryssland och förbjöds att resa in i Lettland under tre år.
Lettlands inrikesminister Rihards Kozlovskis beskrev Phillips agerande som en provokation.
I maj 2016 filmade Phillips vid safariparken Taigan på Krim. Under inspelningen blev han biten av ett lejon men uppgav senare att han inte såg händelsen som allvarlig.
I juni 2016 reste Phillips runt i Europa inom ramen för ett projekt om Brexit. Han började i Frankrike där han intervjuade migranter i lägret Calais Jungle om deras planer att resa till Storbritannien.
Därefter bevakade han matchen mellan Tyskland och Ukraina vid Europamästerskapet i fotboll 2016 och intervjuade ukrainska supportrar om kriget i Donbas. Hans konfrontativa intervjustil ledde till flera incidenter, och hans Rover 75 utsattes för inbrott.
Trots det lettiska inreseförbudet återvände Phillips till Lettland senare samma månad. Han beskrev då de lettiska myndigheterna som idioter.
Den 2 augusti 2016 tog sig Phillips tillsammans med den tyske journalisten och aktivisten Billy Six in på redaktionen för det undersökande journalistnätverket Correctiv i Berlin utan tillstånd.
Där krävde de att få tala med journalisten Marcus Bensmann, som arbetade med granskningen av nedskjutningen av Malaysia Airlines Flight 17. Phillips hade själv bedrivit en egen utredning av katastrofen och anklagade Bensmann för att ljuga.
Correctiv tillkallade polis, men Phillips och Six lämnade platsen innan polisen anlände.
I september 2016 väckte Phillips ytterligare kontrovers genom en intervju med den svårt skadade ukrainske krigsfången Volodymyr Zjemtjugov, som hade förlorat båda armarna och synen i en explosion.
Videon väckte stark kritik i Ukraina.
Kharkiv Human Rights Protection Group uppmanade journalistorganisationer att offentligt fördöma Phillips agerande.
Storbritanniens ambassadör i Ukraina, Judith Gough, uppgav att hon var chockerad över händelsen.
I januari 2017 avvisades Phillips från Storbritanniens parlament efter att ha stört ett evenemang som uppmärksammade 25-årsjubileet av de diplomatiska förbindelserna mellan Storbritannien och Ukraina. Under tillställningen krävde han högljutt svar på varför Storbritannien enligt honom stödde ukrainsk beskjutning av civila områden i Donbas.
Samma månad vittnade Phillips som frilansjournalist vid en rättslig undersökning om den brittiske affärsmannen Barry Prings död. Han presenterade resultaten av sin egen utredning och hävdade att Pring hade dödats av sin ukrainska hustru Anna Ziuzina.
Den första rättsliga prövningen slog fast att Pring hade dödats genom brottslig handling, men beslutet upphävdes senare av High Court. Vid en ny prövning 2021 friades Ziuzina från misstankarna.
I februari 2017 anklagades Phillips av ukrainska åklagare för att ha deltagit i informations- och propagandaverksamhet till stöd för de självutropade Folkrepubliken Donetsk och Folkrepubliken Lugansk. Han anklagades även för nära kontakter med separatistledarna Givi och Arsen Pavlov.
Från mitten av 2017 återupptog Phillips sin rapportering från Donbas. Han producerade bland annat en dokumentär till minne av den lokala journalisten Irina Gurtjak, som omkommit i en trafikolycka.
BBC News skrev samma år att Phillips var starkt kritisk mot Ukrainas regering och föreföll stödja en upplösning av landet.
Under slutet av 2017 och början av 2018 reste Phillips till den utbrytarstyrda regionen Sydossetien i Georgien för att spela in en dokumentärfilm.
I januari 2018 publicerade han filmen Artek, som skildrade barnlägret Artek på Krim.
Senare samma månad släpptes filmen A Brit in Crimea, där Phillips följde en skotsk affärsman på resa till det rysslandskontrollerade Krim. Filmen hade premiär i Moskva innan den publicerades på Youtube.
I augusti 2018 störde Phillips en konstutställning på Georgiens ambassad i London som uppmärksammade tioårsdagen av Kriget i Georgien 2008. Han greps av polis efter att ha kallat utställningen propaganda och besökarna för Nato-zombier.
Ukrainas ambassad i London uppmanade därefter brittiska myndigheter att utreda vad den beskrev som Phillips terroristiska verksamhet i Donbas.
I oktober 2018 avbröt Phillips en presskonferens med Bellingcats grundare Eliot Higgins, som han beskyllde för att vara en Nato-agent.
Senare samma månad publicerade han en dokumentär om Stepan Bandera där han beskrev Bandera som nazist. Därefter reste han till Banderas grav i München, tog bort ukrainska flaggor som placerats där och satte upp en skylt med texten att den ukrainske nazisten Stepan Bandera låg begravd där.
Den ukrainske parlamentsledamoten Ihor Mosijtjuk reagerade kraftigt och uttalade att ukrainska nationalister skulle komma att söka upp Phillips om inte europeiska myndigheter gjorde det.
Händelsen utreddes av polisen i München men ledde inte till något åtal.
Under samma period anklagade Ukrainas ambassadör i Österrike, Olexander Sjtjerba, Phillips för att ha försökt provocera fram ett bråk vid ambassaden i Wien genom att kalla honom fascist.
År 2019 reste Phillips till Kosovo, där han publicerade videor där han beskrev landet som en terroriststat, Kosovos befrielsearmé som en terroristorganisation och Kosovos ledare som krigsförbrytare och terrorister.
Uttalandena väckte starka reaktioner i Kosovo. Phillips mottog dödshot och förbjöds att resa in i landet på livstid.
Efter Kosovo reste Phillips till Serbien, där han producerade reportage kritiska mot Natos bombningar av Jugoslavien 1999.
Under 2019 producerade Phillips även videor från det brittiska utomeuropeiska territoriet Gibraltar.
Samma år genomförde han ytterligare ett reportageresprojekt på det rysslandskontrollerade Krim. Enligt Phillips var han den enda västerländska journalist som filmade under en offentlig visning av Svartahavsflottan, inklusive kryssaren Moskva, som senare sänktes av ukrainska styrkor 2022.
I filmen Opoltjenotjka (ungefär Upprorsmakerskan), som hade premiär 2019, baserades rollfiguren Michael Felps delvis på Phillips.
Senare under 2019 återvände Phillips till Donbas för nya reportage.
Han rapporterade även från invigningen av den första passagerartågsförbindelsen över Krimbron och reste därefter till Vladivostok för att producera ytterligare videoreportage.
Utbrottet av covid-19-pandemin 2020 medförde att Phillips återvände till Storbritannien. Han beskrev sig själv som skeptisk till delar av pandemihanteringen och motsatte sig obligatoriska nedstängningar och vaccinationskrav.
Under 2020 rapporterade Phillips även från demonstrationer organiserade av Black Lives Matter i London, en rörelse som han offentligt motsatte sig.
I början av 2021 publicerade Phillips en dokumentär om förlisningen av M/S Estonia, baserad på en intervju med den brittiske överlevaren Paul Barney.
Han producerade därefter en dokumentär om koncentrationslägret Jasenovac i Kroatien.
Under 2021 genomförde Phillips även en vandringsexpedition till platsen för Djatlovpassincidenten i Uralbergen. Han beskrev senare upplevelsen och naturen i området i positiva ordalag men uppgav att han inte planerade någon större dokumentation om ämnet eftersom Donbas förblev hans främsta arbetsområde.
Phillips uppgav att han under 2020 inte hade kunnat resa till Donbas på grund av pandemirestriktioner. Sommaren 2021 återvände han dock till regionen och producerade dokumentären 48 Hours in Donetsk.
Senare under året reste han även runt i Sibirien och publicerade ett antal videor och dokumentärer från regionen.
När Rysslands invasion av Ukraina 2022 inleddes i februari 2022 befann sig Phillips i London.
Han uttryckte stöd för invasionen och hävdade att den var nödvändig för att ”avnazifiera” Ukraina.
Redan i början av mars reste Phillips via Belarus till de rysslandskontrollerade områdena i Ukraina. Trots att han sedan tidigare hade förbjudits att resa in i Ukraina återupptog han därmed sin rapportering från kriget.
Under mars 2022 publicerade han ett stort antal videor från Tjernihivregionen och andra områden nära frontlinjen.
I början av april reste Phillips vidare till Donbas via Ryssland. Under resan uppgav han att han även transporterade humanitär hjälp till Mariupol.
Samma månad publicerade han material där han hävdade att Massakern i Butja hade iscensatts av Ukraina. Uttalandena fick stor spridning i ryssländska och proryssländska medier.
Under våren 2022 publicerade Phillips återkommande videor från de rysslandskontrollerade områdena. I flera av dessa bar han ryssländsk militäruniform eller symboler kopplade till invasionen, däribland Z-symbolen.
Han publicerade även bilder där han poserade med militär utrustning som enligt honom hade tillhört en dödad ukrainsk soldat.
I april 2022 väckte Phillips omfattande uppmärksamhet efter att ha intervjuat den brittisk-ukrainske soldaten Aiden Aslin, som hade tagits till fånga av ryssländska styrkor under striderna i Mariupol.
Intervjun genomfördes i Donetsk den 18 april 2022 och publicerades senare på Phillips Youtube-kanal. I videon framträdde Aslin i handfängsel.
Händelsen väckte omfattande kritik från politiker, jurister och människorättsorganisationer. Flera bedömare menade att intervjun kunde utgöra ett brott mot Genèvekonventionerna, eftersom krigsfångar inte får användas i propagandasyfte.
Den brittiske juristen Geoffrey Robertson uttalade att Phillips kunde riskera åtal för krigsbrott om det visade sig att han medverkat till att exploatera en krigsfånge för propagandasyften.
Den konservative parlamentsledamoten Damian Green beskrev Phillips som en modern motsvarighet till den nazityske propagandisten William Joyce, mer känd som ”Lord Haw-Haw”.
Även Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kritiserade Phillips under en debatt i Brittiska underhuset. Johnson beskrev intervjun som djupt oroande och framhöll att den brittiska regeringen undersökte vilka åtgärder som kunde vidtas.
Den 23 april 2022 tog Youtube bort intervjun med hänvisning till plattformens regler om integritet och säkerhet. Kort därefter demonetiserades även Phillips kanal.
Phillips försvarade intervjun och hävdade att Aslin frivilligt hade deltagit i samtalet. Han uppgav att han endast hade utfört sitt arbete som journalist.
Efter att Aslin frigivits i en fångutväxling i september 2022 ifrågasatte han offentligt Phillips version av händelserna.
I senare intervjuer och i sina memoarer uppgav Aslin att både frågor och svar hade förberetts i förväg och att intervjun hade genomförts under tvång. Han beskrev även Phillips som vänlig utanför kameran men aggressiv och konfrontativ under själva inspelningen.
Under våren och sommaren 2022 rapporterade Phillips intensivt från Mariupol och andra områden som kontrollerades av ryssländska styrkor.
Han publicerade ett stort antal videor från staden efter dess erövring och intervjuade både lokalbor och representanter för de rysslandskontrollerade myndigheterna.
Den 26 juli 2022 införde Storbritannien sanktioner mot Phillips.
Enligt det brittiska utrikesdepartementet hade Phillips producerat och spridit medieinnehåll som stödde och främjade handlingar och politiska åtgärder som destabiliserade Ukraina samt undergrävde eller hotade Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och självständighet.
Som följd av sanktionerna frystes eventuella tillgångar som Phillips hade i Storbritannien. Brittiska medborgare och företag förbjöds samtidigt att tillhandahålla honom ekonomiska resurser eller ekonomiska tjänster.
Phillips blev därmed den första brittiskfödde brittiske medborgaren som placerades på Storbritanniens sanktionslista på grund av sin verksamhet kopplad till Rysslands krig mot Ukraina.
Beslutet välkomnades av flera brittiska och ukrainska företrädare, medan Phillips själv avfärdade sanktionerna som politiskt motiverade.
Under 2023 stängdes hans Youtube-kanal ned. Vid tidpunkten hade den samlat mer än 112 miljoner visningar.
Phillips fortsatte därefter sin verksamhet via alternativa videoplattformar, Telegram och sin egen webbplats.
I oktober 2024 rapporterades att Phillips hade beviljats politisk asyl i Ryssland.
Beslutet offentliggjordes av ryssländska myndigheter. Phillips uppgav att han ansökt om asyl eftersom han ansåg att han riskerade politiskt motiverade rättsliga åtgärder i Storbritannien på grund av sin rapportering om Ukraina.
Vid tidpunkten hade Phillips under flera år varit bosatt i Ryssland och tillbringat stora delar av sin tid i de rysslandskontrollerade områdena i östra Ukraina.
Nyheten uppmärksammades i flera brittiska medier, som noterade att en brittisk medborgare med bakgrund inom brittisk statsförvaltning nu erhållit skydd av den ryssländska staten.
I november 2025 offentliggjordes att Metropolitan Police i London utreder Phillips för misstänkta krigsbrott.
Utredningen rör flera påstådda överträdelser av Genèvekonventionerna. Bland de händelser som uppges granskas finns intervjun med Aiden Aslin samt andra videor där ukrainska krigsfångar förekommer.
Phillips har avvisat samtliga anklagelser och hävdat att han enbart bedrivit journalistisk verksamhet.
Utredningen pågick fortfarande i slutet av 2025 och några åtal hade då inte väckts.
Phillips har under större delen av sin offentliga verksamhet uttryckt stöd för Rysslands politik i Ukraina och varit starkt kritisk mot Ukrainas regering, Euromajdan och ukrainsk nationalism.
Han har återkommande beskrivit Stepan Bandera som nazist och kritiserat organisationer och partier som han uppfattar som nationalistiska eller högerextrema.
Phillips stödde Brexit och producerade flera reportage till stöd för ett brittiskt utträde ur Europeiska unionen.
Under covid-19-pandemin uttryckte han skepsis mot nedstängningar och vaccinationsprogram samt kritiserade flera av den brittiska regeringens åtgärder.
Han har även varit kritisk mot Nato, Europeiska unionen, Kosovos självständighet och flera västerländska regeringars utrikespolitik.
Phillips verksamhet har väckt starka reaktioner och varit föremål för omfattande debatt i Storbritannien, Ukraina och Ryssland.
Flera medier, forskare, människorättsorganisationer och myndigheter har beskrivit honom som en propagandist som sprider ryssländska narrativ om Ukraina.
Den brittiska regeringen har uppgett att Phillips producerat och spridit innehåll som stödjer Rysslands aggression mot Ukraina och motiverat sanktionerna mot honom med detta.
Europeiska unionen har beskrivit honom som en aktör inom det ryssländska desinformationsnätverket och inkluderat honom i sina sanktionsbeslut.
Ukrainska myndigheter har under flera år anklagat honom för att stödja separatistiska rörelser i Donbas och för att delta i informationsoperationer riktade mot Ukraina.
Phillips har avvisat dessa beskrivningar och framhållit att han är en oberoende journalist som rapporterar från områden som enligt honom inte skildras korrekt av etablerade medier.
Hans anhängare har ofta framhållit att han regelbundet rapporterat från konfliktområden och publicerat material direkt från platser där få västerländska journalister varit närvarande.
Kritiker menar däremot att hans rapportering är ensidig och att han fungerar som en del av Rysslands informationskrigföring.
Phillips har mottagit flera utmärkelser från ryssländska myndigheter, organisationer och institutioner för sin rapportering från Donbas och andra konfliktområden.
Bland annat har han tilldelats utmärkelser från den ryssländska federala säkerhetstjänsten FSB samt från myndigheter och organisationer i de självutropade folkrepublikerna i Donetsk och Luhansk.
Urval av dokumentärer och reportage producerade av Phillips: