Tjocktarm

Tjocktarm, grovtarm eller intestinum crassum är en av tarmkanalens huvuddelar. Den är cirka 1,5 meter lång i en människa. Den har större diameter än tunntarmen men är kortare. Den följer efter tunntarmen och omfattar bland annat blindtarmen, kolon och ändtarmen. I tjocktarmen tas vatten och salter upp, samtidigt som tarminnehållet omvandlas till avföring. Bakterier bidrar till nedbrytningen av kvarvarande kolhydrater och bildar bland annat vissa vitaminer. Tarmens muskler blandar innehållet och för det vidare mot ändtarmen inför tömningen genom anus.

Anatomi

Hos människan omfattar tjocktarmen blindtarmen (caecum), blindtarmsbihanget (appendix vermiformis), kolon (colon) och ändtarmen (rectum). Den sträcker sig från tunntarmens mynning till anus och har större diameter än tunntarmen.

Blindtarmen är en säckformig del vid tjocktarmens början, där tunntarmens sista del, ileum, mynnar genom ileocekalvalvet. Från blindtarmen utgår blindtarmsbihanget, en smal, fingerformad utbuktning. Kolon delas in i fyra delar:

1. Den uppåtstigande tjocktarmen (colon ascendens) löper uppåt på bukens högra sida och böjer av åt vänster under levern.
2. Den tvärgående tjocktarmen (colon transversum) fortsätter tvärs över buken till vänster sida, där den böjer av nedåt under mjälten.
3. Den nedåtgående tjocktarmen (colon descendens) löper nedåt längs den bakre bukväggens vänstra sida.
4. Colon sigmoideum är det s-formade slutet av kolon, som går in i bäckenet och övergår i ändtarmen.

Kolonets förlopp bildar en ram som omger tunntarmen på tre sidor. De två böjarna mellan kolonets uppåtstigande, tvärgående och nedåtgående delar kallas den högra respektive den vänstra kolonflexuren. Den uppåtstigande och den nedåtgående delen ligger bakom bukhinnan. Den tvärgående delen och colon sigmoideum är förbundna med bakre bukväggen genom ett tarmkäx, mesocolon.

Ändtarmen ligger i bäckenet framför korsbenet och följer dess böjda form. Den fortsätter i analkanalen, som utgör matsmältningskanalens sista del och mynnar ut genom anus. Analkanalen har en inre ringmuskel av glatt muskulatur och en yttre ringmuskel av skelettmuskulatur. Den inre ringmuskeln styrs omedvetet, medan den yttre kan påverkas viljemässigt.

Tarmvägg och blodförsörjning

Ett antal körtlar i tjocktarmen producerar ett slem som smörjer innehållet i tarmen, fungerar som ett skydd för epitelcellerna och binder ihop avföringen.

Tjocktarmens muskler ligger i tre parallella muskelband, som är kortare än tjocktarmen i utsträckt läge. Detta är vad som gör att tjocktarmen har ett flertal utbuktningar.

Funktion

Dessa muskler utför huvudsakligen tre typer av kontraktioner: segmenteringsrörelser, massrörelser och antiperistaltiska rörelser. Dessa kontraktioner blandar tarmens innehåll, och förflyttar det långsamt mot ändtarmen. Segmenteringsrörelserna är de vanligaste, som ser till att tarmens innehåll långsamt förflyttas mot ändtarmen. 2–4 gånger per dag utförs kraftiga kontraktioner i början av tjocktarmen, kallade massrörelser, oftast i samband med måltid. Peristaltiska rörelser är ovanliga i tjocktarmen, men antiperistaltiska förekommer oftare. Dessa pressar tarmens innehåll i motsatt riktning, för att se till att mer vatten och natrium kan absorberas upp ur tarminnehållet.

En av tjocktarmens huvudsakliga uppgifter är att absorbera natriumjoner och vatten. Tjocktarmen innehåller även ett stort antal bakterier som är viktiga för människokroppen. Dessa bakterier är bland annat delaktiga i kroppens immunförsvar, och en del syntetiserar K-vitaminer eller vissa B-vitaminer. Bakterierna bryter även ned en del kolhydrater som resten av matspjälkningssystemet inte kunnat ta hand om, såsom cellulosa. Det mesta av energin som utvinns ur dessa används dock av tarmbakterierna själva.

Antalet bakterier i tjocktarmen kan variera. När vi äter mycket fibrer, om vi har brist på laktas, om nedbrytningen av fibrer eller proteiner inte är effektiv nog, så ökar antalet bakterier i tjocktarmen. Vid antibiotikabehandling minskar antalet bakterier i tjocktarmen.

Ungefär 500–1 500 ml kymus når tjocktarmen varje dag. 1–2 liter gas bildas i tjocktarmen varje dag, varav det mesta absorberas av epitelcellerna i tjocktarmen. Produkterna, som når tjocktarmen, stannar i tjocktarmen i tre till tio timmar.

Tjocktarmen hos andra ryggradsdjur

Hos hästar fungerar blindtarmen och delar av kolon som jäsningskammare, där mikroorganismer bryter ned fiberrikt växtmaterial som finns i födan. Vid denna nedbrytning bildas bland annat flyktiga fettsyror, som hästen kan utnyttja som energikälla. Hönsfåglar har två blindtarmar vid övergången mellan tunntarmen och kolon, där vatten återupptas och kvarvarande material jäser. Vid jäsningen i blindtarmarna bildas fettsyror och flera olika B-vitaminer. I kolon sker ytterligare återupptag av vatten innan tarminnehållet når kloaken. Kloaken är ett gemensamt utlopp för matsmältningskanalen, urinvägarna och fortplantningsorganen, och där blandas tarminnehållet med utsöndringsprodukter från urinvägarna.

Sjukdomar och undersökningar

Hos människan är ulcerös kolit en kronisk sjukdom med inflammation i tjocktarmens och ändtarmens slemhinna. Divertikulit innebär att tarmfickor, utbuktningar i tjocktarmsväggen, har blivit inflammerade. Tjock- och ändtarmscancer kan utvecklas från polyper, som är utväxter i tarmens slemhinna.

Med koloskopi undersöks tarmens insida med ett böjligt instrument med kamera, som förs in genom ändtarmsöppningen. Vid samma undersökning kan vävnadsprover tas för mikroskopisk analys och små polyper avlägsnas. Vid sigmoideoskopi begränsas undersökningen till ändtarmen och den nedre delen av kolon. Avföringsprov som påvisar osynligt blod används vid screening för tjock- och ändtarmscancer, och ett positivt prov följs av koloskopi.

Källor