Grovticka

Grovticka
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPolyporales
FamiljFomitopsidaceae
SläktePhaeolus
ArtGrovticka
Phaeolus schweinitzii
Vetenskapligt namn
§ Phaeolus schweinitzii
Auktor(Fr.) Pat. 1900
Synonymer
Phaeolus spadiceus (Pers.) Rauschert 1988
Coltricia schweinitzii (Fr.) G. Cunn. 1948
Hapalopilus schweinitzii (Fr.) Donk 1933
Xanthochrous waterlotii Pat. 1924
Daedalea fusca Velen. 1922
Daedalea suberosa Massee 1906
Polyporus sistotremoides (Alb. & Schwein.) Murrill 1905
Phaeolus sistotremoides (Alb. & Schwein.) Murrill 1905
Polyporus sulphureopulverulentus (P. Karst.) Sacc. & D. Sacc. 1905
Inonotus sulphureopulverulentus P. Karst. 1904
Romellia sistotremoides (Alb. & Schwein.) Murrill 1904
Phaeolus spongia (Fr.) Pat. 1900
Inonotus herbergii (Rostk.) P. Karst. 1889
Mucronoporus spongia (Fr.) Ellis & Everh. 1889
Ochroporus sistotremoides (Alb. & Schwein.) J. Schröt. 1888
Phaeodon spadiceus (Pers.) J. Schröt. 1888
Inodermus schweinitzii (Fr.) Quél. 1888
Boletus sistotrema Alb. & Schwein. ex Sacc. 1888
Polystictus herbergii (Rostk.) P. Karst. 1887
Calodon spadiceus (Pers.) Quél. 1886
Cladomeris schweinitzii (Fr.) Quél. 1886
Cladomeris spongia (Fr.) Quél. 1886
Polystictus holophaeus (Mont.) Cooke 1886
Inonotus spongia (Fr.) P. Karst. 1882
Hydnellum spadiceum (Pers.) P. Karst. 1879
Polystictus schweinitzii (Fr.) P. Karst. 1879
Polyporus spongia Fr. 1863
Polystictus holophaeus (Mont.) Fr. 1851
Polystictus holopleus (Mont.) Fr. 1851
Polyporus herbergii Rostk. 1848
Polyporus holophaeus Mont. 1843
Polyporus schweinitzii Fr. 1821
Daedalea spadicea (Pers.) Fr. 1821
Boletus sistotremoides Alb. & Schwein. 1805
Hydnum spadiceum Pers. 1800

Grovticka (Phaeolus schweinitzii) är en svampart som först beskrevs av Elias Fries, och fick sitt nu gällande namn av Narcisse Theophile Patouillard 1900. Enligt Catalogue of Life ingår Grovticka i släktet Phaeolus, och familjen Fomitopsidaceae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället släktet Phaeolus, och familjen Polyporaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Fnöske

Grovticka har använts vid framställning av fnöske, även om fnösktickan är den art som förknippas med fnösktillverkning. Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material. Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden: eldslagning, sjukvård och kläder, men har främst förknippats med eldmakande.

Bildgalleri

Källor

Noter

  1. ↑ Rauschert, S. (1988) Neue Namenskombinationen bei Höheren Pilzen, In: Haussknechtia 4:51–55
  2. ↑ G. Cunningham (1948) , In: Bull. N.Z. Dept. Sci. Industr. Res., Pl. Dis. Div. 77:7
  3. ↑ Donk (1933) , In: Meded. Bot. Mus. Herb. Rijks Univ. Utrecht 9:173
  4. ↑ Pat. (1924) , In: Bulletin du Muséum National d'Histoire Naturelle, Paris 30:409
  5. ↑ Velenovský (1922) , In: Ceské Houby 4–5:689
  6. ↑ Massee (1906) , In: Bull. Misc. Inf., Kew:94
  7. ↑ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  8. ↑ Murrill (1905) , In: Bull. Torrey bot. Club 32(7):363
  9. ↑ Sacc. & D. Sacc. (1905) , In: Syll. fung. (Abellini) 17:114
  10. ↑ P.A. Karsten (1904) , In: Finl. Basidsvamp. 46(11):8
  11. ↑ Murrill (1904) , In: Bull. Torrey bot. Club 31(6):339
  12. 1 2 Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):86
  13. ↑ P.A. Karsten (1889) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 48:329
  14. ↑ Ellis & Everh. (1889) , In: J. Mycol. 5(1):29
  15. ↑ J. Schröt. (1888) , In: Kryptogamenflora der Schweiz 3(1):488
  16. ↑ J. Schröt. (1888) , In: Kryptogamenflora der Schweiz 3(1):459
  17. ↑ Quél. (1888) , In: Fl. mycol. (Paris):394
  18. ↑ P.A. Saccardo (1888) , In: Syll. fung. (Abellini) 6:76
  19. ↑ P.A. Karsten (1887) , In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 14:86
  20. ↑ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):190
  21. 1 2 Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):169
  22. ↑ Cooke (1886) , In: Grevillea 14(no. 71):81
  23. ↑ P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:69
  24. ↑ P.A. Karsten (1879) , In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 5:41
  25. ↑ P.A. Karsten (1879) , In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 5:39
  26. ↑ E.M. Fries (1863) , In: Monogr. Hymenomyc. Suec. (Upsaliae) 2(2):268
  27. 1 2 E.M. Fries (1851) , In: Nova Acta R. Soc. Scient. upsal., Ser. 3 1:78
  28. ↑ Sturm (1848) , In: Deutschl. Fl., 3 Abt. (Pilze Deutschl.) [7](27–28):35
  29. ↑ Mont. (1843) , In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 2 20:361
  30. ↑ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:531
  31. ↑ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:505
  32. ↑ Albertini & Schweinitz (1805) , In: Consp. fung. (Leipzig):243
  33. ↑ Pers. (1800) , In: Icon. Desc. Fung. Min. Cognit. (Leipzig) 2:34
  34. 1 2 3 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (6 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/phaeolus+schweinitzii/match/1. Läst 24 september 2012.
  35. 1 2 Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  36. 1 2 3 Dyntaxa Grovticka
  37. ↑ Susan Labiste. ”Substitutes for Tinder Fungus” (på engelska). primitiveways.com. Primitive Ways. http://www.primitiveways.com/Amadou%20substitutes%202.html. Läst 17 januari 2015.
  38. ↑ Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014.
  39. 1 2 Svenska Akademiens ordbok: Fnöske
  40. ↑ H. P. Molitoris (april 1994). ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica 39 (2): sid. 91-98. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014.
  41. ↑ Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014.
  42. ↑ ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221095142/http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014.
  43. ↑ Nationalencyklopedin 1991, s. 450.

Tryckta källor