| Guldmalar | |
| Kastanjemal (Cameraria ohridella) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
| Familj | Styltmalar Gracillariidae |
| Underfamilj | Guldmalar Lithocolletinae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lithocolletinae | |
| Auktor | Stainton, 1854 |
| Synonymer | |
| |
Gulspetsad ekguldmal (Phyllonorycter harrisellus) | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Guldmalar (Lithocolletinae) är en underfamilj av fjärilar som beskrevs 1854 av Henry Tibbats Stainton. Underfamiljen omfattar 12 släkten med över 570 arter. Det absolut största släktet är Phyllonorycter, med över 400 arter, har så gott som global utbredning.
Guldmalar är växtätare och larverna lever som minerare i blad av olika buskar och träd. Som imago är de små och slankt byggda fjärilar med smala vingar och långa antenner och ben. De sitter med kroppen nästan parallell med underlaget, till skillnad från styltmalar som håller framkroppen upplyft. Typiskt för guldmalar är en tofs av utspärrade, hårlika fjäll på hjässan samt oftast glänsande framvingar, vilket gett dem dess namn. Framvingarna har vanligen ljusa fläckar eller tvärband och ofta även ett rotstreck från vingbasen. Maxillarpalperna är mycket små eller saknas helt, ribban R1 i framvingen är reducerad eller saknas, och vingribbsystemet är förenklat med två medianribbor (där M2 sammanfaller med M3 eller saknas) samt endast en cubitalribba. I bakvingen löper ribban Rs nästan parallellt med framkanten. Hos hanen är den åttonde bukplåten tydligt sklerotiserad. Vingspannet är mellan 4 och 20 millimeter.
Släkten i alfabetisk ordning enligt Catalogue of Life:
|