| Gustaf Lindgren | |
| Gustaf Lindgren, 1890. | |
| Född | 4 november 1863 Klara församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 22 augusti 1930 (66 år) Engelbrekts församling, Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Arkitekturskolan KTH |
| Sysselsättning | Arkitekt |
| Arbetsgivare | Kungliga Tekniska högskolan |
| Noterbara verk | Karesuando kyrka |
| Barn | Gustaf Birch-Lindgren (f. 1892) |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Axel Herman Lindgren, född 4 november 1863 i Stockholm, död 22 augusti 1930, var en svensk arkitekt, far till arkitekten Gustaf Birch-Lindgren.
Lindgren var elev vid Kungliga Tekniska högskolan 1881–85 samt vid Konstakademien 1885–87 och företog en studieresa till Tyskland, Italien och Frankrike 1888-90. Han anställdes 1887 i Överintendentsämbetet, blev 1890 biträdande arkitekt i Fångvårdsstyrelsen, utnämndes 1899 till hovintendent och 1905 till lärare i byggnadskonstens historia vid Tekniska högskolan. I sin ungdom hade Lindgren en stor bildkonstnärlig talang, men blev väl som många andra övertalad om det mer inkomstbringande arkitektyrket.
Utöver nedan förtecknade verk ritade han bland annat även villor i Djursholm, Saltsjöbaden, Sala och Gävle. Han var också litterärt verksam; han skrev förutom tidskriftsartiklar och anmälningar reseskisserna Ett år i Italien (1896), medverkade i det av Erik Wilhelm Dahlgren utgivna verket Stockholm (1897) samt författade avdelningarna om byggnadskonsten i "Uppfinningarnas bok" (1898 års upplaga, del 1) och artiklar i andra upplagan av Nordisk familjebok.
I kronologisk ordning:

|