| Gyllenhorn | |
 | |
| Känd sedan | 1526 |
|---|---|
| Stamfar | Olof Jonsson |
| Sätesgård | Hacksta |
| Adlad | Uradlig |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1625 |
| Grad | Adlig ätt nr 116 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1631 |
| Svärdssidan | Josua Arentsson G. (1575—1631) till Stora Djulö |
| Spinnsidan | Helena Crusebjörn, död 1677 |
Gyllenhornvar en svensk frälsesläkt som introducerades på Riddarhuset 1625 under nummer 116. Släkten kan beläggas tillbaka till 1400-talet och hade bland annat Hacksta i Enköpings-Näs socken som sätesgård. Ätten utdog på manssidan 1631. Namnet Gyllenhorn antogs först i början av 1600-talet av Josua Arentsson, en av släktens senare medlemmar. Ingen koppling till den norska ätten Gyldenhorn(no) med samma vapen, är känd.
Ätten härstammade från väpnaren Jöns Birgersson (Gyllenhorn) . Jöns Birgersson är nämnd när han 1454 byter till sig jord i Hacksta, Enköpings-Näs socken, och skrev sig dit 1454–1484.
Äldre källor hävdade att han var far till Olof Jonsson (Gyllenhorn) som levde 1526 i Hacksta, Enköpings-Näs och sannolikt var död före 1531. Olof Jonsson var fogde på Västerås slott 1505, häradshövding i Åsunda härad (Uppsala) 1508, riksföreståndaren Sten Sture den äldres fogde på Västerås 1505-1509, samt fogde på Stockholms slott hösten 1511. Äldre källor menade att han skulle ha varit son till Jöns Birgersson, i själva verket var han gift med dennes dotter, och det var så han kommit över Hacksta. Han omnämns som väpnare 1519. Han var gift med Britta Jönsdotter, om vars identitet fyra olika förslag har framlagts: Hon var enligt Gyllenanckarska Anteckningsboken dotter till Jöns Ingemarsson, men enligt Riddarhusstamtavlan dotter till Jöns Olofsson. Enligt båda källorna skrev han sig Jöns till Skälby och förde i vapnet två hjorthorn. Enligt andra uppgifter var hon dotter till en Jöns Börjesson. hans hustru Britta Jönsdotter hade tidigare varit gift med Mats Trulsson (gaffelstyckad sköld) till Sjösa.
Två av hans söner är kända, riksrådet Johan Olofsson (Gyllenhorn) till Hacksta och hövitsmannen Jöns Olofsson (Gyllenhorn) till Sjösa i Svärta.
Jöns Olofsson (död 1561 eller 1562) var förordnad av Kristian II till hövitsman på Nyköping slott, vilket han 1521 uppgav till Gustaf Eriksson (Vasa). Han var hövitsman för svenska krigsfolket i kriget mot Danmark 1535 och kallas väpnare 1538. Jöns Beseglade bland adeln Västerås arvförening 1544, kung Gustav Vasas testamente 1560 och trohetsförsäkran till kung Erik XIV 1561. Han kan även vara identisk med den Jöns Olsson som var fogde på Kalmar 1526—1529 och i litteraturen felaktigt identifierats med Jon Olsson (Liljesparre). Jöns Olsson tillbytte sig gården Sjösa gård och var gift med Sigrid Kyle (död 1571) i hennes andra gifte (tidigare gift med Arendt Pehrsson (Örnflycht till Ornäs och Granhammar), dotter till lagmannen Claes Påfvelsson Kyle och Margareta Pedersdotter (Fargalt). En dotter är känd, Carin Jönsdotter på Sjösa. Sigrid Kyles kammarjungfru på Sjösa, var prästdottern Karin Nilsdotter, vilken år 1574 med hertig Karl, sedermera kung Karl IX blev mor till sonen Carl Carlsson Gyllenhielm.
Jöns bror, riddaren och riksrådet Johan Olofsson (Gyllenhorn) (död 1556) är också nämnd under namnen Johan Olsson, Jon Olsson eller Joen Olsson och tjänstgjorde under Sören Norby i Kalmar, och anslöt sig senare till Gustav Vasa kort före hans val till riksföreståndare. Senast 1533 gifte sig Johan Olsson med Carin Bese, dotter till fogden Nils Bese, av den yngre Beseätten som i vapnet förde tre blå rutor, och Kerstin Gottschalksdotter (tillbakaseende ulv), som var ingift i den gamla riksrådsätten Ulv.
Josua Gyllenhorns avled 1631, med vilken släkten utdog på manssidan. Han begravdes i Västra Vingåkers kyrka där ättens vapen kan ses. Ättens begravningsvapen är också upphängda i Enköpings-Näs kyrka och andra kyrkor, och ingår bland släktvapnen för Diedrich Kagg i Linköpings domkyrka.