| TV Crateris | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Bägaren |
| Rektascension | 11t 22m 05,287s |
| Deklination | -24° 46′ 39,78″ |
| Skenbar magnitud () | +9,59 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K5 V / ? |
| B–V | +1,17 / ? |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +11,695 ± 0,065 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -85,40 mas/år Dek.: -33,10 mas/år |
| Parallax () | 22,27 ± 2,31 |
| Avstånd | ca 150 lå (ca 45 pc) |
| Absolut magnitud () | +6,06 (Aa) +6,91 ± 0,26 +8,02 ± 0,27 |
| Detaljer | |
| Massa | 0,93 ± 0,09 M☉ |
| Radie | 1,75 R☉ |
| Temperatur | 4 500 ± 100 K |
| Vinkelhastighet | 5,0 km/s |
| Ålder | 7 ± 5 miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| HD 98800, AKARI-IRC-V1 J1122052-244639, CCDM J11221-2447AB, CD-24 9706, CPD-24 4651, EUVE J1122-24.7,GJ 2084, GLMP 294, GSC 06654-00219, HIC 55505, HIP 55505, IRAS 11195-2430, IRAS F11196-2430, 2MASS J11220530-2446393, PPM 258903, 1RXS J112205.4-244632, SAO 179815, UCAC2 21769973, UCAC4 327-061982, TV Crateris, WDS J11221-2447AB, WISEA J112205.22-244639.4, ,WISE J112205.23-244639.4 | |
| TV Crateris Ba/b | |
| Observationsdata | |
|---|---|
| Rektascension | 11t 22m 05,288s |
| Deklination | -24° 46′ 39,05″ |
| Skenbar magnitud () | +10,06 (10,4 / 11,5) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K7 V / M1 V |
| B–V | +1,37 / 1,41 |
| Variabeltyp | T Tauri-stjärna, RS Canum Venaticorum-variabel? |
| Detaljer | |
| Massa | 0,77 ± 0,04 / 0,62 ± 0,02 M☉ |
| Radie | 1,09 ± 0,14 / 0,85 ± 0,11 R☉ |
| Luminositet | 0,330 ± 0,075 / 0,167 ± 0,038 L☉ |
| Temperatur | 4 200 ± 150 / 4 000 ± 150 K |
| Vinkelhastighet | 3,0 / 0,0 km/s |
TV Crateris eller HD 98800, är en kvadruppelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Bägaren. Den har en skenbar magnitud av ca 9,5 och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 22,27 mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 150 ljusår (ca 45 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 12 km/s.
Systemet består av HD 98800 A och HD 98800 B, som var och en innehåller två stjärnor. År 2007 upptäcktes en skiva av två ringar som kretsar kring HD 98800 B, vilket betyder att det kan finnas en exoplanet inom ett avstånd av 1,5 till 2 astronomiska enheter.
Systemet ingår i TW Hydrae-föreningen, en grupp unga stjärnor. Dess medlemskap härrör från det faktum att dess egenrörelse liknar andra stjärnors i gruppen. Själva systemet uppskattas vara cirka 7–10 miljoner år gammalt.
HD 98800 är ett fyrfaldigt system med två par stjärnor som kretsar kring varandra. De två paren är separerade med över en bågsekund, så den vida visuella omloppsbanan är dåligt känd. Ett preliminärt omloppsintervall har beräknats, med en omloppsperiod på 300 till 430 år, samt en måttlig excentricitet på 0,3 till 0,6. Primärstjärnan, HD 98800 A, är en huvudseriestjärna av spektraltyp K5 V med varierande radialhastighet. Detta tyder på närvaro av en annan stjärna som kretsar kring den, men ljus från den stjärnan har inte kunnat observeras, så systemet är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna. Det sekundära systemet, HD 98800 B, är ytterligare en spektroskopisk dubbelstjärna, men dubbelsidig eftersom båda stjärnorna (ytterligare en K-typstjärna och en röd dvärg) kan observeras direkt. Stjärnorna i HD 98800 är mycket större än vad man skulle förvänta sig med tanke på deras massa. Med dess unga ålder har dessa stjärnor ännu inte kondenserat till sin normala storlek.

Ljusstyrkan hos HD 98800 varierar mellan magnituderna 8,91 och 8,98. Beteckningen TV Crateris omfattar alla fyra stjärnorna och det verkar som att både komponenterna A och B är variabla. Komponent A varierar med en period på 2,521 dygn, vilket tros vara dess rotationsperiod, och den klassificeras som en RS Canum Venaticorum-variabel, en dvärgstjärna med en ojämn ytljusstyrka som ändrar ljusstyrka när den roterar. Komponent B tros vara en T Tauri-stjärna, en stjärna före huvudserien omgiven av en skiva. Det har spekulerats i att det faktiskt är en post-T Tauri-stjärna och att variationerna orsakas av oregelbundenheter i den lutande skivan som fångar upp ljuset från stjärnan.

Överskott av infraröd strålning, som tyder på en stoftskiva, upptäcktes först av IRAS. Ytterligare observationer av systemet har gjorts med hjälp av Keck och Spitzerteleskopet. Skivan består av två separata bälten. Den inre ringen sträcker sig från ett avstånd av 1,5 till 2 astronomiska enheter från den centrala dubbelstjärnans barycentrum. Den yttre ringen börjar ungefär 5,9 astronomiska enheter från den centrala dubbelstjärnan och sträcker sig ut ett obestämt avstånd. Gapet mellan de två ringarna är ca 3 astronomiska enheter. Den inre ringen är tunn, medan den inre delen av den yttre ringen är tät.
Dr. Elise Furlan, ledare för Spitzerteamet som avbildade skivan, drar slutsatsen att stoftet som genereras vid kollisionen av steniga objekt i det yttre bältet så småningom borde migrera mot den inre skivan. Men eftersom systemet är ett dubbelt binärt system fyller stoftpartiklarna inte ut den inre skivan jämnt som förväntat.
Skivan avbildades med ALMA och den högupplösta bilden visade att skivan sannolikt lutar i förhållande till den inre dubbelstjärnans bana. Den långa perioden för den kretsande inre dubbelstjärnans långa period skulle kunna vara orsak till denna snedställning och alla cirkumbinära planeter som bildas i denna skiva skulle vara felinställda i förhållande till den inre dubbelstjärnans bana. Baserat på VLA-observationer sträcker sig skivan från 3 till 5 astronomiska enheter. Skivan liknar mer en massiv gasrik protoplanetär skiva än en stoftskiva, vilket är ovanligt för en cirkumbinär skiva av denna ålder.
Stoftskivor tros utgöra en fas i planetbildningen. På grund av gapet i stoftskivan blir möjligheten till en planet inom systemet ännu mer sannolik. Det upptäckta gapet kan orsakas av ett unikt gravitationsförhållande mellan skivan och en möjlig planet som redan börjat bildas, vilket skapar ett fritt utrymme i skivan. Gapet kan dock också vara gravitationsresonanseffekter från de fyra stjärnorna.
| ||||||||||||||||