| |||
| HMS M22 (foto från 1945) | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Minsvepare | ||
| Systerfartyg | M20 | ||
| IMO-nummer | M22 | ||
| Ägare | Kungliga Flottan, Marinen (fram till 2007) | ||
| Registreringshamn | Örlogsvarvet, Karlskrona | ||
| Historik | |||
| Konstruktör | Jac Iversen | ||
| Byggnadsvarv | Örlogsvarvet, Karlskrona | ||
| Sjösatt | 1941 | ||
| Färdigställd | 1941 | ||
| Utrangerad | 2007 | ||
| Öde | Museifartyg | ||
| Tekniska data | |||
| Byggnadsmaterial | Skrov i mahogny, stålspant förstärkta med ek. Akterspegel i ek, däcket i oregon pine. | ||
| Längd | 27,7 meter | ||
| Bredd | 5,0 meter | ||
| Deplacement | 65 ton | ||
| Maskin | Två Scania Vabis DSI11-dieslar | ||
| Maximal hastighet | 13 knop | ||
HMS M22 var en svensk minsvepare som byggdes på Karlskronavarvet och sjösattes 1941. Hon levererades till flottan i oktober samma år.
Minsveparen M22 sjösattes 1941 och byggdes på Karlskrona örlogsvarv. M22 ingår i en serie av tolv likadana minsvepare som under drygt ett år byggdes på nio olika varv i Sverige. Modellen är ritad av Jac Iversen. Skrovet skulle byggas i mahogny med stålspant förstärkta med ek. Även akterspegeln är i ek, däcket är i oregon pine.
Under krigsåren tjänstgjorde M22 som bevakningsfartyg och minsvepare. Under tidigt 1970-tal verkade hon som bevakningsbåt med station vid Luleå marina bevakningsområde. Under samma period användes hon också som övningsfartyg inom Sjövärnskåren på Lungö utanför Härnösand.
I början av 1990-talet byggdes M22 om, liksom några av systerfartygen, till navigationsövningsfartyg för Marinen. I samband med ombyggnaden ersattes den tidigare överbyggnaden i trä med en ny överbyggnad i aluminium och nya huvudmaskiner samt hydraulstyrning installerades. De nuvarande huvudmaskinerna är två Scania Vabis DSI11-dieslar. Det tidigare kamouflagegröna skrovet har i senare tid målats grått.
M22 utrangerades och såldes 2007. De ägare har återtagit fartygets ursprungliga namn. Hemmahamn är Gålö i Haninge kommun.