| Halmaherarall Status i världen: Sårbar | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tran- och rallfåglar Gruiformes |
| Familj | Rallar Rallidae |
| Släkte | Gallirallus |
| Art | Halmaherarall G. wallacii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Gallirallus wallacii | |
| Auktor | Gray, 1860 |
| Utbredning | |
| Synonymer | |
| |
Halmaherarall (Gallirallus wallacii) är en flygoförmögen fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar endemisk för ön Halmahera i Maluku Utara i Indonesien.
Fågeln är en stor, 40 centimeter lång rall som inte kan flyga. Dess fjäderdräkt är främst skiffergrå. Den nakna huden runt ögonen, den långa, tjocka näbben, och benen är ljust röda. Lätet är ett lågt trummande ljud som åtföljs av slag med vingarna.
Halmaherarallen lever i ogenomträngliga sago-kärr som förekommer i anslutning till skogar. Svårigheten att sikta denna skygga fågel i dess täta habitat har gjort att informationen om dess beteende är mycket begränsad. De registrerade födoämnena inkluderar insekter och skott av sagopalmen.
Den sväljer också små stenar som bidrar till att bryta ned maten. Den tycks vara monogam, men för övrigt är mycket lite känt om dess uppvaktningsbeteende. Det enda kända boet var en skål uppe på toppen av en ruttnande stubbe. Det var fodrat med träflisor och torra löv. De två små ungarna var helt täckta av svart dun, vilket är typiskt för nykläckta rallungar.
Fågeln förekommer endast på Halmahera i norra Moluckerna. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Arten placeras traditionellt i det egna släktet Habroptila. Genetiska studier visar dock att den är inbäddad i släktet Gallirallus så som det normalt sett är indelat.

Halmaherarallen är mycket dåligt känd, men listas som sårbar av IUCN baserat på att den tros minska kraftigt i antal. De huvudsakliga drivkrafterna är röjning av dess levnadsmiljö till förmån för plantage, jordbruk och gruvbrytning av nickel.
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Alfred Russel Wallace (1823-1913), brittisk zoolog och zoogeografins fader.
|