Halvdan är ett fornnordiskt mansnamn. Namnet betyder troligen 'halvdansk', det vill säga till hälften härstammande från Skandinavien. Under denna tid betecknade "dansk" alla de skandinaviska folken. Snorre SturlassonsHeimskringla inleds med att detta är historien om folken som "talat danskt tungomål" och fortsätter sedan med att berätta om de skandinaviska folkens historia (inkl. Sverige och Norge). Samma uppgift finns i isländska lagsamlingen Grágás - att "dansk tunga" eller "danskt mål" är gemensamt språk för alla nordiska folkslag. Wessen menar tvärtom att namnet betyder 'halvdansk', det vill säga till hälften härstammande från Skandinavien, och hälften från danerna, som, på denna tiden, erövrade den äldre heruliska befolkningen. Han menar, att Halvdan som kunganamn förekommer längre tillbaka i vestfolds- och sköldungaätten.
Halvdan gavomild, farfar till Halvdan Svarte. Han var son till Eystein Halvdansson och far till Gudrød, kung i Vestfold. Kanske är han samma person som Halvdan Bjerggram eller Bjerg-konung, beskriven hos Saxo Grammaticus som son till Eystein Halvdansson och bror till Gudrød, som dog barnlös.
Vg 176, Vedåsla, Dalums socken, : --[f](t)[a]n: "... gjorde detta minnesmärke efter Halvdan, sin broder ...".
I Hagia Sofia i Istanbul finns en runristning som lyder: -alftan, vilket troligen ska uttydas Halvdan. Kanske har denne Halvdan varit väring i den bysantinske kejsarens tjänst.