| Hans Wind | |
| Mannerheimriddaren kapten Hans Henrik "Hasse" Wind | |
| Information | |
|---|---|
| Begravningsplats | Kalevankangas kyrkogård |
| I tjänst för | Finland |
| Grad | Kapten |
| Enhet | Flygflottilj 24 |
| Slag/krig | Slaget vid Tali-Ihantala, Fortsättningskriget |
| Utmärkelser | Mannerheimkorset två gånger |
| Övrigt | 75 nedskjutna fiendeplan |
Hans Henrik "Hasse" Wind, född 30 juli 1919 i Ekenäs, Finland, död 24 juli 1995 i Tammerfors, Finland, var en finlandssvensk stridsflygare.
Efter avslutade läroverksstudier antogs han till den finländska krigsflygskolan ISK (Ilmasotakoulu) år 1939. Bristen på flygplan gjorde att Wind inte fick flyga stridsuppdrag under vinterkriget. År 1940 antogs han till Kadettskolan. Efter att ha slutfört sin kurs på Kadettskolan våren 1941, genomförde Wind sin första stridsflygning den 23 september 1941 från Nurmoila(fi) med ett Brewster-jaktplan.
När fortsättningskriget bröt ut fick han kommendering till Flygflottilj 24 där han flög Brewster jaktplan. Hans första luftseger vann han den 27 september 1941. Han blev flygaress den 29 mars 1942. Den 4 juni 1942 flög han ett av fyra eskortflygplan, när Adolf Hitler flög till Finland för att gratulera fältmarskalk Mannerheim på hans 75-årsdag. Riksmarskalk Hermann Göring förlänade honom därför järnkorset av andra klass den 6 april 1943. När han uppnått 34 luftsegrar den 31 juli 1943 tilldelades han Mannerheimkorset för första gången. Sitt andra Mannerheimkors fick han den 28 juni 1944.
Wind var en av fyra militärer som tilldelades Mannerheimkorset två gånger och var en legend inom militärflyget redan under kriget.
Våren 1944 började Winds enhet Jaktflygflottilj 24 (tidigare Flygflottilj 24) använda flygplan av typen Messerschmitt Bf 109G. Under en 10-dagarsperiod sommaren 1944 sköt han ner 25 fiendeflygplan. Den 28 juni 1944 sårades han svårt och fick tillbringa resten av kriget i sjuksängen. Vid tidpunkten för sin skada var Wind Finlands främsta flygaress med 302 stridsuppdrag och 75 luftsegrar. Senare passerades han av Ilmari Juutilainen som efter krigets slut hade en svit på 94 segrar. Wind lämnade det finländska flygvapnet den 10 oktober 1945. Han avgick utan rätt till pension eftersom han saknade tre månader av den tjänstgöringstid som berättigade till pension.
År 1959 fråntos Wind sin officersgrad efter att ha dömts för förfalskning av urkund. År 1968 återställdes hans kaptensgrad.
Efter andra världskriget studerade Hans Wind ekonomi på Svenska handelshögskolan i Helsingfors, och arbetade senare i höga befattningar inom sko- och bageriindustrin. Åren 1947–1955 arbetade Wind som biträdande direktör vid kvarnbolaget Pieksämäen Mylly, som ägdes av hans svärfar. Därefter arbetade han vid Vasa Ångkvarn och sedan vid Tammerfors skofabrik. Under 1970-talet var han anställd vid bageriet Linkosuo fram till sin pensionering.
Winds föräldrar var affärsmannen Frans Henrik Wind och Elin Irene Rahn. Wind gifte sig 1944 med ekonomen Hilkka Maria Saari. År 1994, när Mannerheimriddarna för första gången blev inbjudna till presidentens mottagning på självständighetsdagen, vägrade Wind att delta eftersom han ansåg att inbjudan kom "40 år för sent."

Vid Våghusparken i Ekenäs i Finland avtäcktes den 4 juni 2001 en minnessten över Hans Wind. Dessutom finns det sedan tidigare i Ekenäs en minnesplatta över honom på det så kallade Gula huset vid Fisktorget .
|