Harald Berglin

Harald Berglin

Harald Thorsten Berglin, född 18 september 1877 i Kävlinge, död 28 februari 1925 i Malmö, var en svensk arkitekt.

Biografi

Parhus i kvarteret Höken i Helsingborg (1903-04)
Parhus i kvarteret Pelikanen i Helsingborg (1903-04)
Folkets hus i Helsingborg (1905-06)
Östra Förstadsgatan 22 i Malmö (1910-11)
Falsterbohus där Harald Berglin ritade kasinobyggnaden till höger samt hotelldelen som syns i vänsterkanten (1911-12)

Berglin föddes i Kävlinge som son till folkskolläraren Carl Berglin. Under uppväxten bytte fadern sysselsättning flera gånger och var bl.a. gästgivare i Helsingborg samt disponent vid Åbjörn Andersons Mekaniska Verkstad i Svedala från 1891 fram till sin död 1906. Sin grundläggande utbildning fick Berglin vid Tekniska Elementarskolan i Malmö åren 1894-98. Kort efter byggnadsingenjörsexamen anställdes han som ritare hos arkitekten Ola Anderson i Helsingborg. Trots att han inte hade någon högre skolning inom ämnet arkitektur avancerade han snabbt till försteman på kontoret.

Våren 1902 öppnade Berglin eget arkitektkontor och snabbt blev han arkitekten på modet i Helsingborg. Bidragande till det var säkert hans goda kontakter med bl.a. konsuln Nils Persson, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Fram till 1905 var han verksamhet i Helsingborg och hann under denna tid rita ett stort antal byggnader, såväl affärs- och bostadshus som byggnader av mera offentlig karaktär. Verksamheten begränsades inte enbart till Helsingborg utan han fick även uppdrag i hela nordvästra Skåne.

Vid sidan om arkitektverksamheten byggde han också flera hus i egen regi. Det var en verksamhet med större risktagande, vilket säkert var starkt bidragande till att han fick ekonomiska problem. Därför flyttade han från Sverige till Tyskland hösten 1905. Vad han gjorde där är inte känt, men redan i slutet av 1906 var han åter i Sverige och bosatte sig då i Malmö. Där var han verksam som arkitekt fram till 1912 och ritade under denna tid framför allt en stor mängd flerbostadshus. Under de kommande åren var han först bosatt i Lomma, därefter i Värnamo och slutligen en kort tid i Malmö innan han avled där 1925.

Byggnadsverksamhet

Under åren strax efter sekelskiftet fick han flera egna arkitektuppdrag i Helsingborg, bland annat Folkets hus, Nya Sparbanken på Drottninggatan, hyreshus på Bruksgatan 29 och Kullagatan 6 samt flera villor. Från 1905 verkade han i Malmö, men hans tid som arkitekt där blev kortvarig. Under den senare delen av sitt liv arbetade han i Värnamo där han bland annat utfört ritningar till en byggnad för Sparbanken och Västra skolan.

Verkförteckning

Nedan följer en lista över hans mest betydande verk, sorterade efter året för ritningarnas upprättande, med angivande av fastighetsbeteckning, gatuadress, eventuellt namn på byggnaden ifråga, typ av projekt, beställare samt byggnadsår. Om inget annat anges, så är källan bygglovshandlingar i Helsingborgs stadsarkiv respektive Malmö stadsbyggnadskontors bygglovsarkiv.

1902:

1903:

1904:

1905:

1906:

1907:

1908:

1909:

1910:

1911:

1912:

Ca 1914:

1917:

1921:

Ca 1922:

Källor

Noter

  1. 1 2 Katzeff, s. 65
  2. ↑ Katzeff, s. 65ff
  3. ↑ Katzeff, s. 71
  4. ↑ Värt att värna - Värnamo stad, s. 4 och s. 23
  5. ↑ Bebyggelse och boendemiljö i Örkelljunga
  6. ↑ Värt att värna - Värnamo stad, s. 4
  7. ↑ Värt att värna - Värnamo stad, s. 23

Litteratur

Skriftliga källor

Webbkällor

Värt att värna - Värnamo stad