Heleneholmsverket

Heleneholmsverket (HVK)
Heleneholmsverket, Malmö 2.jpg
Heleneholmsverket 2009.
PlatsHeleneholm, Malmö
LandSverige
ÄgareE.ON
Byggstart1962–1969
Drift1966–idag
TypKraftvärmeverk
Pannor4 ångpannor (P10, P11, P12, P13)
BränsleBiogas och Bioolja (sedan 2019)
Turbiner2 ångturbiner (G11, G12)
Turbin typStal-Laval
Termisk effektca 450 MW (tillförd effekt)
Elektrisk effekt (netto)ca 90 MW (nuvarande kapacitet)
Fjärrvärmeca 300 MW
Färdigställt1969
Togs i kommersiell drift1966
Block 1- (Panna P11, P12, P13)
TypÅngpannor (Huvudpannor)
Idrifttagning1966–1969
BränsleBiogas / Bioolja
Turbin typG11 & G12
Termisk effekt150 MW per panna
Stängd(P13 ställdes av periodvis)
Block 2- (Panna P10)
TypÅngpanna (Mindre enhet)
Idrifttagning1960-tal
BränsleBiogas / Bioolja
Termisk effekt70 MW

Heleneholmsverket i Heleneholm i Malmö är ett kraftvärmeverk som kan producera 300 MW fjärrvärme och 95 MW el från naturgas, biogas eller olja. Det ägs och drivs av Eon SE. Verket togs i drift år 1960 som Heleneholms Fjärrvärmecentral och som kraftvärmeverk år 1966.

Arkitektur

Heleneholmsverket ritades av arkitekten Hans Westman. Mönstret på fasaden föreställer colombianska ursprungsbefolkningen stiliserade eld, uppbyggd av fyrkantiga fält i olika nyanser av blått till svart. En första färggrannare skiss i röda nyanser finns på Skissernas museum i Lund. Inuti huvudskorstenen finns två graffitiverk från 1991 av Pike och Dwayne. Heleneholmsverkets högsta skorsten är 130 meter.

Teknik

Heleneholmsverket har fyra ångpannor som eldas med biogas sedan 2019. Tre av ångpannorna är på 150 MW och en på 70 MW. Dessa driver två kondensorer som kan leverera 120+230 MW värme och två ångturbiner som kan leverera 40+90 MW el. En rökgaskondensering installerades år 2000 som reducerade utsläppen av kvävedioxid med 55 procent och höjde verkningsgraden 10 procent. Reduceras eluttaget till 55 MWe kan maximalt 370 MW värme produceras.

För lagring av 600 MWh värme finns fyra ackumulatortankar med vatten på 2 500 m³ vardera.

I fjärrvärmecentralen finns sex gas-/oljepannor på vardera 20 MW, som främst är i drift vår och höst.

Fem dieselaggregat agerar reservkraftverk och kan leverera 8,5 MW eleffekt.

Framtid

Heleneholmsverket avsågs tidigare att tas ur drift och ersättas av Öresundsverket och eventuellt användas till reservkraft. Öresundsverket uppgraderades och återinsattes 2009 efter flera år i malpåse, men togs ur kommersiell drift 2017 och avvecklades definitivt under perioden 2020–2021. Elproduktionen i Heleneholmsverket upphörde i augusti 2019 och verket producerar sedan dess endast fjärrvärme. Produktionskapaciteten för el ingår dock i den så kallade nätkapacitetsreserven genom ett avtal mellan Eon och Svenska kraftnät.

Elbristvarning i Skåne

Den 17 april 2019 varnade Eon SE för elbrist i Skåne om de föreslagna chockhöjningarna av kraftvärmeskatterna, åttadubbling av koldioxidskatten och tredubbling av energiskatten, för kraftvärmeanläggningar verkställs med kort varsel.

Referenser

  1. 1 2 ”Med värme från Heleneholmsverket och Limhamns fjärrvärmecentral” ( PDF). E.ON. oktober 2005. https://www.yumpu.com/sv/document/read/35428012/heleneholmsverket-och-limhamns-fjarrvarmecentral-e-on. Läst 1 mars 2010.
  2. 1 2 E.ON. ”IDstory om Heleneholmsverket”. E.ON IDstory. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812041746/http://www.idstories.se/eonh5/. Läst 1 mars 2010.
  3. ↑ ”Energistrategi för Malmö 2022–2030” ( PDF). Malmö stad. 25 maj 2022. sid. 27. https://malmo.se/download/18.3b25a27180514965b136e4f/1654765142944/SA%2020220525%20Antagen%20Energistrategi%20för%20Malmö%202022_2030_tillgänglig.pdf. ”Antagen av kommunfullmäktige den 25 maj 2022”
  4. ↑ ”Per-Anders Tauson vill behålla kraften i värmen”. energi.se. Energiföretagen Sverige. 15 december 2019. https://www.energi.se/artiklar/per-anders-tauson-vill-behalla-kraften-i-varmen/.
  5. ↑ Malmö Stadsbyggnadskontor (april 2005). ”Malmö 2005, samrådsredogörelse” (pdf). Malmö kommun. http://www.malmo.se/Medborgare/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering--visioner/Oversiktsplaner--strategier/Malmo-2005---Aktualisering/pagefiles/Samradsredogorelse.pdf. Läst 1 mars 2010.[död länk]
  6. ↑ ”Därför går Öresundsverket på export – trots effektutmaningen”. Tidningen Energi. https://www.energi.se/artiklar/2021/september-2021/darfor-gar-oresundsverket-pa-export-trots-effektutmaningen/. Läst 6 december 2021.
  7. ↑ SWECO (juni 2020). ”Kartläggning av hur planerade nätinvesteringar avhjälper kapacitetsbrist i elnätet – En rapport till Energimarknadsinspektionen” ( PDF). Energimarknadsinspektionen. https://www.ei.se/download/18.5f8cc396177db5159bd9cf8/1615306149359/SWECO-Kartläggning-av-hur-planerade-nätinvesteringar-avhjälper-kapacitetsbrist.pdf. Läst 6 december 2021.
  8. ↑ ”Risk för elbrist i Skåne när kraftvärmeverk stryper elproduktion”. via.tt.se. E.ON. 17 april 2019. https://via.tt.se/pressmeddelande/risk-for-elbrist-i-skane-nar-kraftvarmeverk-stryper-elproduktion?publisherId=1035173&releaseId=3256010. Läst 25 augusti 2026 (via TT).
  9. ↑ Törnwall, Mikael (17 april 2019). ”Skattehöjningar slår mot Eon – elbrist hotar Malmö”. svd.se. https://www.svd.se/a/70770v/skattehojningar-slar-mot-eon-elbrist-hotar-malmo.
  10. ↑ ”Risk för elbrist i Skåne – När kraftvärmeverk stryper elproduktion”. eon.se/nyheter. 19 maj 2021. Arkiverad från originalet den 20 september 2022. https://web.archive.org/web/20220920171045/https://www.eon.se/nyheter/risk-foer-elbrist-i-skane-naer-kraftvaermeverk-stryper-elprodukt. Läst 17 september 2022.